Högre inkomster, lägre levnadskostnader och stabilare boendekostnader ger svenska hushåll mer pengar över till sparande och konsumtion i år. Men för många ensamstående och unga är marginalerna fortfarande små, särskilt i Stockholm, Göteborg, Umeå och på Gotland. Det visar rapporten Kvar till sparande 2026 från Swedbank och Sparbankerna, som publicerades på onsdagsmorgonen.
Rapporten räknar på typhushåll i landets kommuner och tar fram hur mycket som är kvar varje månad när boendet och rimliga levnadskostnader är betalda. Samtliga undersökta typhushåll har ett större ekonomiskt utrymme än under 2025.
– Hushållens ekonomi har stärkts i år och samtliga undersökta typhushåll får ett större ekonomiskt utrymme än under 2025. Men många ensamstående och unga har fortfarande små marginaler, inte minst i Stockholm, Umeå, Göteborg och på Gotland, säger Arturo Arques, Swedbanks och Sparbankernas privatekonom, i ett pressmeddelande.
Störst utrymme för par utan barn
Bäst ställt har sammanboende utan barn som bor i bostadsrätt. Allra mest har typhushållen i Västerås och Ängelholm med omkring 37 000 kronor kvar i månaden, enligt rapporten. I andra änden av skalan finns ensamstående föräldrar i storstäderna: i Stockholm har typhushållet omkring 2 500 kronor kvar, medan motsvarande hushåll i Sandviken har drygt 12 500 kronor, enligt siffror ur rapporten som Dagens PS återger.
Bilen kan vända plus till minus
Bilden förändras när bilens samtliga kostnader räknas in. För ensamstående med barn och för unga kan bilkostnaderna göra det svårt att samtidigt bygga upp ett sparande, och i vissa kommuner uppstår ett underskott när bilen räknas med.
– För många familjer är bilen en nödvändighet, men den kan äta upp en stor del av hushållets ekonomiska marginal. För ensamstående med barn handlar det på många håll om att välja mellan bil och ett tillräckligt sparande, säger Arturo Arques.
Räkna själv: så stor buffert ger ditt överskott
Sparkalkylator – fyll i vad du har kvar per månad och hur stor del du sparar, så ser du hur lång tid det tar att nå en buffert på två månadsutgifter.
Räkneexemplet är förenklat och tar inte hänsyn till ränta på sparandet.
Bakgrund: därför har utrymmet ökat
Rapporten pekar på tre drivkrafter: högre inkomster, lägre levnadskostnader och stabiliserade boendekostnader. Inflationen har fallit tillbaka kraftigt – enligt SCB:s snabbstatistik låg KPI-inflationen på 0,3 procent i augusti – och Riksbankens räntesänkningar har slagit igenom på bolåneräntorna. Samtidigt visar rapporten att förbättringen slår mycket olika beroende på var man bor och hur hushållet ser ut, vilket gör bostadskostnaden i storstäderna till den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaderna.
