Läkemedelsjättarnas ordförande varnar: Europa tappar kampen om investeringarna

Brevet, med rubriken “Europe Is Losing the Pharma Investment Race – But the Comeback Is Within Reach”, publicerades tisdagen den 22 september på bolagens egna webbplatser, bland annat hos Novartis och Sanofi. Bakom det står ordförandena för AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, Chiesi, Ipsen, GSK, Novo Nordisk, Novartis, Roche och Sanofi – däribland AstraZenecas Michel Demaré, Novo Nordisks Lars Rebien Sørensen, Novartis Giovanni Caforio och Roches Severin Schwan.

“Europas larmklockor ringer”, skriver ordförandena, i Finanstidnings översättning. De hänvisar till Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft och varnar för att strategiska sektorer som läkemedel annars går mot en långsam tillbakagång.

Siffrorna bakom varningen

Enligt brevet stod Europa 1990 för 43 procent av världens läkemedels-FoU (forskning och utveckling). I dag är andelen 31 procent, och fallande. Europas andel av de kommersiella, det vill säga bolagsfinansierade, kliniska prövningarna har enligt brevet halverats på tio år till 9 procent.

Under de senaste två åren har läkemedelsinvesteringar på över 600 miljarder dollar aviserats i USA och Kina, skriver ordförandena. Samtidigt pekar de på att branschen ger EU ett handelsöverskott på över 220 miljarder euro, och att patienter drabbas: omkring 40 procent av nyligen godkända behandlingar når enligt brevet aldrig europeiska patienter, och för dem som gör det är väntetiden nära 600 dagar.

Bolagens krav är att EU snabbar upp kliniska prövningar, skyddar immaterialrätten, för en “förnuftig” digitalpolitik och ger medlemsländerna större finanspolitiskt utrymme att investera i hälsa och innovativa läkemedel. Bara inom kliniska prövningar skulle Europa kunna frigöra 53 miljarder euro och 82 000 jobb genom att komma ikapp Kina och USA, hävdar de. “Men precis som försvar eller energi bör moderna läkemedel behandlas som vital infrastruktur och inte överlåtas åt andra”, skriver ordförandena i svensk översättning.

Branschens egna data pekar åt samma håll

Bilden bekräftas i stora drag av branschorganisationen EFPIA:s statistiksammanställning The Pharmaceutical Industry in Figures 2026. Där konstateras att Europa förlorade sin ledarposition inom upptäckten av nya molekyler redan år 2000 och 2025 låg på tredje plats, efter Kina och USA. Av 104 nya molekyler 2025 kom 46 från bolag med huvudkontor i Kina (inklusive Hongkong), 28 från amerikanska och 16 från europeiska bolag, enligt IQVIA-data som EFPIA återger. Av försäljningen av nya läkemedel lanserade 2020–2024 skedde 74,1 procent på den amerikanska marknaden, mot 15,6 procent på Europas fem största marknader.

Samtidigt är den europeiska läkemedelsindustrin fortfarande stor: FoU-utgifterna i Europa uppgick 2024 till 56 344 miljoner euro, branschen sysselsatte 950 983 personer och handelsöverskottet var 236 079 miljoner euro, enligt EFPIA (siffror för 2024, publicerade 2026).

När det gäller kliniska prövningar visade en IQVIA-rapport beställd av EFPIA i oktober 2024 att EES-ländernas andel av världens kommersiella prövningar sjönk från 22 procent 2013 till 18 procent 2018 och 12 procent 2023, medan Kina fördubblat antalet kommersiella prövningar sedan 2018 och nått 18 procent. Brevets siffra på 9 procent avser en senare period och en något annan avgränsning.

Europa, USA och Kina i jämförelse

Vad står på spel för Sverige

AstraZeneca är Sveriges tyngsta läkemedelsaktör. Enligt bolagets svenska webbplats (uppdaterad maj 2025) har koncernen omkring 7 800 anställda i landet: cirka 4 500 i Södertälje och 3 000 i Göteborg. Fabriken i Södertälje tillverkar 11–12 miljarder tabletter och kapslar per år och drygt 30 läkemedel för fler än 100 marknader. Göteborg är en av koncernens globala forskningsanläggningar. AstraZeneca AB hade 2024 en produktförsäljning på 204 miljarder kronor, varav 99 procent utanför Sverige, och investerade 33 miljarder kronor i FoU, uppger bolaget.

Läkemedel är också en av Sveriges viktigaste exportvaror. Enligt branschföreningen Lif:s sammanställning uppgick läkemedelsexporten 2025 till 152,7 miljarder kronor, en ökning med 1,1 procent från 151,1 miljarder 2024, och motsvarar omkring 7 procent av den totala varuexporten. I Lif:s preliminära sammanställning i februari angavs siffran till 154 miljarder kronor. Importen var 85,1 miljarder, vilket ger ett handelsöverskott på cirka 68 miljarder kronor. Exporten har mer än fördubblats på tio år.

“Läkemedelsindustrin är en strategisk tillgång för Sverige. Om vi vill behålla och stärka vår position behöver vi säkerställa goda villkor för forskning, produktion och snabb implementering av innovationer i vården”, sade Lif:s chefsekonom Fredrik Andersson när exportsiffrorna presenterades i februari.

EU:s läkemedelsreform – nästan i mål

Brevet landar mitt i slutfasen av EU:s största omgörning av läkemedelslagstiftningen på över 20 år. Europaparlamentet och ministerrådet nådde en politisk överenskommelse om det så kallade läkemedelspaketet den 11 december 2025. Enligt rådets pressmeddelande behålls det regulatoriska dataskyddet på åtta år, marknadsskyddet blir ett år med möjlighet till ytterligare ett år, och en överlåtbar exklusivitetsvoucher införs för nya antibiotika.

EFPIA kallade uppgörelsen “underwhelming” och menade att den inte räcker för att vända utvecklingen. Enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA väntas rättsakterna träda i kraft under 2026 och tillämpas fullt ut 2028, efter en övergångsperiod för medlemsländerna. Det formella antagandet i parlament och råd återstod vid tiden för de senaste offentliga statusuppdateringarna.

Ordförandena avslutar sitt brev med att Europa – om man väljer att investera i hälsa och läkemedel som strategiska tillgångar – inte bara kan komma ikapp utan återigen sätta takten för den globala innovationen. Vad som händer härnäst avgörs dels av hur medlemsländerna hanterar sina hälsobudgetar, dels av hur snabbt EU:s nya regler för kliniska prövningar och den planerade lagstiftningen på life science-området får effekt.