Låg inflation i Sverige – varför känns det dyrt?
Inflationen ligger under Riksbankens mål. Ändå känner många svenskar att vardagen blivit för dyr. Visst kan det låta som en paradox, men förklaringen är ganska enkel: priserna stiger inte längre lika snabbt – men de har heller inte blivit låga igen. I maj låg KPIF-inflationen på 1,5 procent, medan Riksbankens mål är 2 procent. Men i mataffären, vid kaffehyllan eller när bolånet ska betalas, känns det inte alltid så. Faktum är att många svenskar ofta upplever inflationen som flera gånger högre än vad den faktiskt är.
När inflationen sjunker betyder det inte att priserna faller. Det innebär bara att de ökar långsammare, vilket är en viktig skillnad. För många hushåll är jämförelsen inte mellan maj i år och maj förra året, utan snarare mot tiden före prischocken. Det handlar om när matkassen, smöret, kaffet, elen och boendet kostade mindre.
”Nu när inflationen har dämpats och reallönerna börjat stabiliseras pekar statistiken åt ett ljusare håll – även om det är en bit kvar. Men upplevelsen har inte följt med – den ligger kvar i minnet av prischocken”, konstaterar Skandias privatekonom Christina Sahlberg.
Ett annat skäl till att många inte känner igen sig i den låga inflationssiffran är att den officiella inflationen inte träffar alla hushåll på samma sätt. SCB har tidigare beskrivit det som att alla i praktiken har en personlig inflation. Den officiella siffran bygger på en genomsnittlig konsumtionskorg, där olika varor och tjänster vägs samman. Men få människor lever exakt som genomsnittet. En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling med god och stabil tillväxt, enligt Inflationsmålet | Sveriges Riksbank.
För en del hushåll går en stor del av inkomsten till mat, boende och transporter. För andra väger restaurangbesök, resor, kultur eller kläder tyngre. Därför kan två hushåll uppleva ekonomin helt olika, även när de lever i samma land och möter samma officiella inflationssiffra. En barnfamilj med bil, stora matinköp, fritidsaktiviteter och bolån kan alltså uppleva något helt annat än en ensamstående student eller ett pensionärspar med låga boendekostnader.
Det är därför inte konstigt om den egna plånboken säger något annat än statistiken. SCB pekar också på en psykologisk förklaring: vi minns prisökningar starkare än prissänkningar och lägger extra stor vikt vid varor vi köper ofta. ”Även om den officiella inflationen är rättvisande för det stora kollektivet svenska hushåll, är det inget konstigt eller fel att vissa hushåll inte känner igen sig i den officiella statistiken. De konsumerar kanske helt enkelt en annan varukorg än det genomsnittliga svenska hushållet”, konstaterar SCB. Under coronapandemin 2020 föll inflationen kraftigt och låg nära noll, vilket har påverkat den nuvarande situationen, enligt Inflation.
FAQ om låg inflation
Vad innebär låg inflation?
Låg inflation innebär att priserna på varor och tjänster ökar i en långsammare takt. Det kan leda till stabilare ekonomiska förhållanden, men det betyder inte att priserna sjunker.
Vilket är bäst, hög eller låg inflation?
Generellt sett anses låg inflation vara bättre för ekonomin eftersom den skapar stabilitet. Hög inflation kan leda till osäkerhet och minskad köpkraft.
Vad innebär en låg inflationstakt?
En låg inflationstakt innebär att den allmänna prisnivån stiger långsamt, vilket kan vara fördelaktigt för hushållens ekonomi. Det ger en känsla av stabilitet i ekonomin.
Vad betyder det att inflationen sjunker?
Att inflationen sjunker betyder att priserna fortfarande kan öka, men i en långsammare takt. Det innebär inte att priserna faller, utan att ökningen av kostnaderna dämpas.
