Klimatomställning Sverige – utmaningar och framtidsutsikter
Parallellt med en onaturlig värmebölja som svepte över Europa kom en dyster nyhet om klimatomställningen inom den svenska industrin, särskilt efter Northvoltkraschen. Det har rapporterats att elektrobränsleföretaget Liquid Winds i Umeå, som planerade att producera grönt fartygsbränsle, har gått i konkurs. Dessutom har gruvjätten LKAB skjutit upp sin produktion av fossilfri järnsvamp i Kiruna till 2040-talet. Cementfabriken på Slite i Gotland fick nyligen avslag på ett statligt stöd på 8 miljarder för koldioxidinfångning, vilket sätter framtidsplanerna på paus.
Att misslyckanden inom experimentell grön teknologi inte nödvändigtvis är katastrofala i sig, är en aspekt att beakta. Men när man ser på dessa nederlag som en helhet framträder en dyster bild. Bunkerolja, järn- och cementtillverkning är några av de mest utmanande områdena att förändra, trots att de är centrala för vår moderna civilisation. Dessa industrier kan nästan beskrivas som domedagsindustrier.
Det mest oroande är den tysta likgiltigheten. I en tid av krig i Europa, vad är egentligen intresset för ståltillverkningens omställning? Engagemanget för elektrifieringen av industrin, som är en av vår tids största utmaningar, verkar ha avtagit. Inte bara i Sverige, utan globalt, syns en likgiltighet inför omställningspolitiken. Enligt energianalytikern Nat Bullard minskade antalet klimatlöften från regeringar världen över från 300 per år mellan 2019 och 2021 till bara 50 år 2024.
Den nuvarande trenden visar att existerande klimatlagstiftning försvagas. Det känns nästan overkligt att politiker för bara några år sedan lovade mobiliseringar av krigsstorlek för klimatet. En del av förklaringen kan vara Donald Trumps syn på klimatförändringar som en “kinesisk bluff”, men även kriget i Ukraina, inflationen och stigande oljepriser spelar en roll.
En annan förklaring är hur många länder har satt sitt hopp till att marknaden ska lösa klimatkrisen. Brett Christophers, professor i kulturgeografi, varnar i sin bok “The Price is Wrong” för att allt fler stater förlitar sig på marknadsmekanismer för omställningen. Trots att priserna på sol- och vindenergi har sjunkit, är förnybar energi volatil och det är osäkert om det kommer att vara tillräckligt med sol eller vind när efterfrågan ökar.
Det finns en oro för att förlita sig på marknaden kan leda till att för få sol- och vindparker byggs, medan nya kol- och gaskraftverk kan uppföras för att möta det ökade energibehovet. Den globala klimatomställningen kan därmed bli mycket kaotisk. I en intervju med New Left Review påpekar klimatforskaren Thea Riofranco att omställningen har reducerats till “samförståndet om kritiska mineraler”, vilket innebär en ökad utvinning av mineraler som nickel och litium, centrala för batteritillverkning.
Kina framstår som en paradox i denna situation. Diktaturen har investerat enorma summor i grön energi och står idag för 85 procent av den globala batteritillverkningen. Under en tolvmånadersperiod förra året installerade Kina mer solkraft än vad USA gjort under hela sin historia. Det finns en växande insikt bland klimatforskare om att en grön motsvarighet till Marshallplanen kan behövas, men det är tydligt att Kina redan har tagit ledningen i detta avseende.
Slutsatsen är att ekosocialister, med Naomi Klein i spetsen, har rätt i att mer planekonomi behövs för att omställningen ska lyckas. Det tragiska är att det inte är en drömaktör som visar vägen, utan en brutal enpartistat som exploaterar arbetare. Den tidigare FN-sekreteraren Ban Ki-moon sa att “hållbarhet” skulle bli 2000-talets motsvarighet till vad “mänskliga rättigheter” var för 1900-talet. Idag verkar denna vision ha gått förlorad. Klimatomställningen lever, men som en zombie – utan hjärna och hjärta.
FAQ om klimatomställning Sverige
Vad innebär klimatomställning?
Klimatomställning innebär en övergång till en mer hållbar och klimatvänlig ekonomi. Det handlar om att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till de förändringar som klimatförändringarna medför. Enligt Naturvårdsverket är Sveriges långsiktiga mål att nå nettonollutsläpp senast 2045.
Vad kostar klimatomställningen?
Kostnaderna för klimatomställningen varierar beroende på vilka åtgärder som vidtas och hur snabbt omställningen genomförs. Enligt olika studier kan det handla om betydande investeringar i ny teknik och infrastruktur. SNS har analyserat samspelet mellan klimatpolitik och näringslivets roll i denna process.
När kommer jorden att gå under?
Frågan om när jorden kommer att gå under är komplex och beror på många faktorer, inklusive hur vi hanterar klimatförändringarna. Forskare varnar för att om vi inte agerar snabbt kan vi nå kritiska punkter som kan leda till oåterkalleliga skador på planeten.
Hur ska Sverige nå klimatmålen?
Sverige kan nå sina klimatmål genom att investera i förnybar energi, elektrifiera industrin och förbättra energieffektiviteten. Enligt Naturskyddsföreningen handlar en rättvis klimatomställning också om att fördela kostnader och fördelar rättvist i samhället.
