Klaus Hommels varnar för Europas teknikberoende – ny fond på 300 miljoner dollar
Riskkapitalisten Klaus Hommels, en tidig investerare i Spotify och Revolut, uttrycker allvarlig oro över Europas beroende av amerikansk teknik. Han menar att detta beroende utgör en säkerhetsrisk, särskilt efter USA:s beslut att stänga av tillgången till Anthropics mest avancerade AI-modeller. För att motverka detta lanserar han en fond på 300 miljoner dollar för att stärka Europas motståndskraft. Riskkapitalisten Klaus Hommels, tidig investerare i Spotify och Revolut, varnar att Europas beroende av amerikansk teknik är en säkerhetsrisk.
Strategisk sårbarhet
Klaus Hommels, grundare av det Zürichbaserade riskkapitalbolaget Lakestar, påpekar att Europas djupa beroende av amerikansk teknik och riskkapital har blivit en strategisk sårbarhet. “Europa behöver vara så självständigt som möjligt, både när det gäller tekniken och finansieringen av den”, säger Hommels.
Bakgrund till varningen
Den senaste tidens händelser har intensifierat debatten om europeisk teknisk suveränitet. I juni stängde AI-företaget Anthropic plötsligt av tillgången till sina mest avancerade modeller, Claude Mythos 5 och Fable 5, för användare utanför USA. Beslutet, som motiverades av nationell säkerhet, kom från det amerikanska handelsdepartementet och drabbade även allierade länder med försvarsavtal med USA.
Reaktioner från Europa
Vid det senaste G7-mötet uttryckte Frankrikes president Emmanuel Macron sin oro över att köpa teknik från USA, med tanke på att tillgången kan stängas av när som helst. Även om tillgången återställdes i slutet av juni, visade händelsen hur snabbt Europa kan hamna i en sårbar position på grund av amerikanska beslut.
Motståndsfond för investeringar
Som svar på dessa utmaningar har Klaus Hommels företag Lakestar skapat en ny fond, kallad motståndsfond (resilience fund), på mellan 250 och 300 miljoner dollar. Fonden kommer att investera i försvarsteknik, AI och dual-use-teknik, vilket innebär teknik med både civila och militära tillämpningar. Investeringarna kommer främst att riktas mot europeiska företag samt andra NATO-länder, inklusive Kanada. Klaus är en av Europas ledande affärsänglar och riskkapitalister och var en tidig investerare i europeiska teknikmästare.
Kontroll och styrning
Hommels betonar att amerikanska investerare gärna får delta i finansieringen av europeiska försvarsbolag, men att styrning och kontroll måste förbli europeisk. Detta är avgörande för att kunna prioritera europeiska intressen i ett försämrat geopolitiskt läge.
Stark tillväxt inom försvarssektorn
Den nya satsningen kommer i en tid av stark tillväxt inom den europeiska försvars- och säkerhetssektorn. Under 2025 tog dessa bolag in totalt 8,7 miljarder dollar i riskkapital, vilket är en ökning med 55 procent jämfört med året innan. Lakestar har också investerat i flera av de snabbast växande företagen, inklusive den tyska drönar- och AI-utvecklaren Helsing, som nyligen värderades till 18 miljarder dollar.
Framtiden för Europas försvarsstartup-scen
Hommels påpekar att Europas försvarsstartup-scen är för fragmenterad och uppmanar till fler sammanslagningar för att skapa företag som är tillräckligt stora för att vinna stora offentliga kontrakt. Han anser att Europas styrka ligger i förmågan att mobilisera privat kapital för innovation, en fördel som inte är lika uttalad i länder som Kina, Iran eller Ryssland.
FAQ om Klaus Hommels Europa teknikberoende
Vem äger Lakestar?
Klaus Hommels är grundare och ägare av Lakestar, ett riskkapitalbolag baserat i Zürich. Han är en framstående investerare inom tekniksektorn och har varit tidig investerare i flera framgångsrika företag.
Vad är syftet med Klaus Hommels nya fond?
Den nya fonden, som ligger mellan 250 och 300 miljoner dollar, syftar till att investera i försvarsteknik, AI och dual-use-teknik. Målet är att stärka Europas motståndskraft mot beroendet av amerikansk teknik.
Hur påverkar amerikanska beslut Europas tekniksektor?
Amerikanska beslut, som att stänga av tillgången till avancerade AI-modeller, kan snabbt påverka Europas tekniksektor och skapa sårbarheter. Detta har blivit en central fråga i debatten om europeisk teknisk suveränitet.
