Svenska hushåll lånar mer pengar än på flera år. Enligt ny statistik från SCB ökade hushållens lånetillväxt till 3,2 procent under andra kvartalet 2026 – den högsta nivån sedan 2022 – samtidigt som det egna sparandet minskar. För många unga vuxna märks det redan i plånboken.
Artikeln i korthet
✅ Hushållens årliga lånetillväxt steg till 3,2 procent under andra kvartalet 2026, upp från 3,0 procent kvartalet innan, enligt SCB.
✅ Nettoupptagningen av lån nådde 56 miljarder kronor under kvartalet – 13 miljarder mer än motsvarande period förra året, och den högsta nivån sedan andra kvartalet 2022.
✅ Samtidigt minskade hushållens likvida sparande med 15 miljarder kronor jämfört med samma kvartal förra året, till 129 miljarder kronor.
Så mycket lånar svenska hushåll just nu
Enligt SCB:s senaste finansräkenskaper, publicerade den 17 september, steg den årliga tillväxttakten för hushållens totala lån till 3,2 procent under andra kvartalet 2026. Det är en ökning från 3,0 procent kvartalet innan, och nettoupptagningen av nya lån uppgick till 56 miljarder kronor. “Den senaste gången hushållens nyupptagning av lån var högre ett enskilt kvartal var under andra kvartalet 2022”, säger SCB-ekonomen Emil Jansson. Ökningen drevs främst av säkerställda lån, det vill säga bolån, men även osäkerställda lån som privatlån ökade under kvartalet.
Sparandet minskar när lånen ökar
Samtidigt som hushållen lånar mer, sparar de mindre i likvid form. Det likvida sparandet minskade med 15 miljarder kronor jämfört med samma kvartal förra året, till 129 miljarder kronor. Fondsparandet gick däremot åt andra hållet och ökade med 24 miljarder kronor år över år till 67 miljarder, medan sparandet i noterade aktier steg med 4 miljarder till 8 miljarder kronor. Mönstret pekar på att hushållen i högre grad väljer att låna för sina utgifter samtidigt som de kapital de har kvar i högre grad placeras i fonder och aktier snarare än att ligga likvitt på kontot.
Skulderna redan på historiskt hög nivå
Den ökade lånetakten kommer ovanpå redan höga skuldnivåer. Enligt en genomgång från E55 nådde svenska hushålls totala skulder 5 663 miljarder kronor vid slutet av 2025 – den högsta nivån som någonsin registrerats, efter att skulderna ökat med 142 miljarder kronor under året. Samtidigt ökar också skulderna hos Kronofogden: i slutet av januari 2026 uppgick de till 154 miljarder kronor, en ökning med 12 procent sedan årsskiftet, och nästan 450 000 personer är berörda. “Den kraftigt ökade skuldsättningen i svenska hushåll kan förklaras av de senaste årens höga inflation, höga elpriser och flera räntehöjningar på kort tid”, säger Davor Vuleta på Kronofogden.
Vad betyder det för dig som har lån?
För den som redan har lån är utvecklingen en påminnelse om att det är läge att se över sin egen ekonomi innan räntorna eventuellt stiger ytterligare. Att ränteavdragen dessutom successivt förändras gör det extra viktigt att hålla koll på villkoren – finanstidning.se har tidigare gått igenom hur ränteavdraget för lån utan säkerhet påverkas och vad förändringen betyder för den som har privatlån. Den som redan hamnat i skuld hos Kronofogden kan också behöva förstå processen bättre, till exempel genom att läsa om hur ett betalningsföreläggande fungerar och vad det innebär i praktiken.
Vanliga frågor om hushållens skulder
Hur mycket ökade hushållens lån under andra kvartalet 2026?
Enligt SCB steg den årliga lånetillväxten till 3,2 procent, och nettoupptagningen av lån uppgick till 56 miljarder kronor under kvartalet.
Är det den högsta lånetillväxten på flera år?
Ja, enligt SCB var det senast under andra kvartalet 2022 som hushållens nyupptagning av lån var högre under ett enskilt kvartal.
Hur stora är svenska hushålls totala skulder?
Enligt E55 nådde hushållens totala skulder 5 663 miljarder kronor vid slutet av 2025, den högsta nivån som någonsin registrerats.
Har skulderna hos Kronofogden också ökat?
Ja, i slutet av januari 2026 uppgick dessa till 154 miljarder kronor, en ökning med 12 procent sedan årsskiftet, och nästan 450 000 personer berörs.
Varför minskar hushållens sparande samtidigt som lånen ökar?
Det likvida sparandet har minskat, medan sparande i fonder och aktier istället ökat, vilket tyder på att hushållen omfördelar sitt kapital snarare än att bara spara mindre totalt.
