Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för augusti 2026 visar att stämningen bland svenska hushåll nu ligger på normal nivå – första gången sedan november 2024. Barometerindikatorn steg till 105,1 och hushållens konfidensindikator till 98,0, bara två och en halv vecka före riksdagsvalet den 13 september 2026.
✅ Barometerindikatorn steg till 105,1 i augusti, upp från 104,6 i juli och 102,1 i juni – klart över det historiska genomsnittet på 100.
✅ Hushållens konfidensindikator (CCI) noterades till 98,0, den högsta nivån sedan november 2024 och nu klassad som “normal” av Konjunkturinstitutet.
✅ Synen på Sverige som helhet (makroindex 103,3) förbättras snabbare än synen på den egna plånboken (mikroindex 94,7) – köpviljan för dyrare varor är fortsatt dämpad.
Hushållens ekonomi augusti 2026: så starka är siffrorna
Hushållens ekonomi augusti 2026 har fått en tydlig knuff uppåt. Enligt Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer, publicerad den 28 augusti, steg barometerindikatorn till 105,1 i augusti, upp från 104,6 i juli och 102,1 i juni. Det är fjärde månaden i rad med stigande stämningsläge i ekonomin som helhet.
Hushållens egen konfidensindikator (CCI) steg samtidigt till 98,0, upp från 97,2 i juli och 94,3 i juni. Enligt Konjunkturinstitutet är det första gången sedan november 2024 som hushållens stämningsläge klassas som normalt, det vill säga i linje med det historiska genomsnittet på 100. Även Market rapporterar om ett starkare stämningsläge än normalt i svensk ekonomi under augusti, med samma bild av en bred uppgång bland både hushåll och företag.
Delar man upp hushållens siffror i ett mikroindex för den egna plånboken och ett makroindex för Sverige som helhet blir mönstret tydligt: mikroindex landade på 94,7, fortfarande under normalläget, medan makroindex nådde 103,3. Svenskarna är alltså mer optimistiska om landets ekonomi än om sin egen.
Vad betyder det konkret för sparande, köp och lån?
Skillnaden mellan mikro- och makroindex är den viktigaste detaljen för den som vill förstå vad siffrorna faktiskt betyder för svenska hushåll just nu. Synen på Sverige om tolv månader förbättrades från 0,4 till 1,0 mellan juli och augusti, medan synen på den egna ekonomin om tolv månader låg still på minus 1,7. Hushållen tror alltså mer på landet än på sin egen plånbok.
Det syns även i köpviljan. Delindexet för större kapitalvaruinköp, som möbler, vitvaror och bilar, låg kvar på minus 2,0 i augusti, en försvagning från minus 1,8 i juli. Med andra ord: den ljusare stämningen har ännu inte fått fler hushåll att öppna plånboken för dyrare inköp.
Samtidigt ger ett förbättrat ränteläge visst andrum. Den rörliga snitträntan på bolån låg i juli på 2,74 procent, en bit under toppnivåerna för några år sedan. Vart räntan tar vägen härnäst är dock inte givet – enligt Konjunkturinstitutets prognos för Riksbankens ränteban finns skäl att räkna med ytterligare ränterörelser framover, vilket gör det extra viktigt för hushåll att se över sin buffert innan eventuella förändringar slår igenom på lånen.
Tre veckor till valet – ekonomin i fokus
Att stämningen normaliseras bara två och en halv vecka före riksdagsvalet den 13 september 2026 är ingen slump i debatten. Hushållsekonomi har varit ett av valrörelsens tyngsta ämnen, och regeringens nya jobbskatteavdrag för 2026, som enligt regeringen tillför hushållen över 30 miljarder kronor i sänkt skatt och höjda avdrag, har presenterats som en del av svaret på den ekonomiska oron.
Konjunkturbarometern mäter förväntningar snarare än väljarnas partisympatier, men de två hänger ihop historiskt: en hushållsopinion som går från pessimism till ett normalt läge brukar dämpa den ekonomiska oro som annars riskerar att dominera en valrörelse. Att synen på Sverige som helhet förbättras snabbare än synen på den egna plånboken tyder samtidigt på att många hushåll fortfarande vill se resultatet i sin egen vardagsekonomi innan de känner sig helt trygga.
Fortsatt återhämtning enligt KI:s bredare prognos
Barometern bekräftar en bild som redan syntes i Konjunkturinstitutets konjunkturläge från den 11 augusti. Där skrev institutet att “konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi har nu kommit långt och lågkonjunkturen ebbar ut under 2027”, samtidigt som BNP-prognosen för 2026 höjdes till 2,4 procent, från 2,2 procent i juni. Arbetslösheten väntas dock ligga kvar högt, kring 8,6 procent för helåret, vilket förklarar varför optimismen om den egna ekonomin fortfarande släpar efter. Sveriges samlade tillväxt- och inflationsutsikter för året finns samlade i finanstidning.se:s genomgång av prognoserna för 2026.
Historisk kontext: vad mäter barometerindikatorn?
Barometerindikatorn har mätts av Konjunkturinstitutet sedan slutet av 1990-talet och fångar både företagens och hushållens syn på nuläge och framtid. Ett värde på 100 motsvarar ett historiskt normalläge, medan avvikelser uppåt eller nedat signalerar starkare respektive svagare stämningsläge än vanligt. Enligt Ekonomifakta hör indikatorns kraftigaste nedgång någonsin ihop med coronakrisen våren 2020 – ett bakgrundsfaktum som sätter augustisiffrornas återhämtning i perspektiv. Från den nivån har resan tillbaka till ett normalt stämningsläge tagit flera år, och augusti 2026 är den tydligaste bekräftelsen hittills på att den resan är fullbordad.
Vanliga frågor om hushållens ekonomi augusti 2026
Vad är barometerindikatorn och vad betyder ett värde över 100?
Barometerindikatorn är Konjunkturinstitutets sammanvägda mått på företagens och hushållens syn på ekonomin. Ett värde på 100 motsvarar det historiska genomsnittet (“normalläge”). I augusti 2026 låg indikatorn på 105,1, det vill säga något starkare än normalt.
Vad visar hushållens konfidensindikator för augusti 2026?
Hushållens konfidensindikator (CCI) steg till 98,0 i augusti, upp från 97,2 i juli. Enligt Konjunkturinstitutet är det första gången sedan november 2024 som nivån klassas som normal.
Betyder den förbättrade stämningen att svenska hushåll spenderar mer nu?
Inte nödvändigtvis. Delindexet för större kapitalvaruinköp låg kvar på minus 2,0 i augusti, vilket visar att hushållen fortfarande är försiktiga med dyrare inköp trots den ljusare helhetsbilden.
Varför är siffrorna intressanta inför riksdagsvalet den 13 september 2026?
Hushållsekonomin har varit ett centralt valrörelseämne. En normaliserad ekonomisk stämning strax före valdagen kan påverka hur väljare uppfattar regeringens ekonomiska politik, bland annat det nya jobbskatteavdraget för 2026.
Var kan jag läsa hela rapporten från Konjunkturinstitutet?
Pressmeddelandet “Stämningen bland hushållen nu på normal nivå”, publicerat 2026-08-28, finns i sin helhet på konj.se.
