Den franska statsskulden ökar snabbt. Enligt prognoser från Finansdepartementet förväntas den nå 119,3 procent av BNP år 2026 och 121,7 procent året därpå. Räntan på fransk upplåning har dessutom nått nivåer som inte har observerats sedan eurokrisen.
Skulden passerar 3 500 miljarder euro
Den senaste officiella statistiken visar att den offentliga skulden uppgick till 3 536 miljarder euro efter första kvartalet 2026. Det motsvarade 117,5 procent av BNP.
Det var en ökning med omkring 75 miljarder euro på ett kvartal. Prognosen pekar nu mot 119,3 procent under 2026 och 121,7 procent 2027.
Detta avser den offentliga skulden enligt EU:s definition. Den innefattar hela den offentliga sektorn och är mer omfattande än endast statens egna lån.
Insees statistik visar hur snabbt skuldstocken redan har vuxit. Den nya prognosen bekräftar att utvecklingen fortsätter uppåt.
Underskottet håller skulden uppe
Bakom ökningen ligger framför allt ett stort budgetunderskott. Finansdepartementet räknar med 5,4 procent av BNP under 2026.
För 2027 väntas underskottet minska till 5,0 procent. Det är ändå klart över EU:s gräns på 3 procent.
Stora underskott betyder att staten måste låna mer varje år. När skuldnivån redan är hög blir läget känsligt om räntorna samtidigt stiger.
Frankrike har också svag tillväxt. Regeringen räknar med att BNP ökar med omkring 0,5 procent under 2026.
Det blir svårare att minska skulden i förhållande till BNP, även om utgifterna dämpas.
För den som vill följa hur skuldnivåer mäts i Europa finns också en topplista över statsskuld i andel av BNP.
Ränteskillnaden mot Tyskland har ökat
Oron syns tydligt på obligationsmarknaden. På fredagen steg skillnaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer över 100 räntepunkter.
Under handeln nådde den omkring 105 punkter. Det betyder att Frankrike måste betala mer än en procentenhet högre ränta än Tyskland för tioårig upplåning.
En sådan skillnad har inte setts sedan 2012. Den franska tioårsräntan låg samtidigt kring 4,56 procent vid fredagens stängning.
Den nya skuldprognosen publicerades först under lördagen. Fredagens rörelse var därför inte en direkt reaktion på siffran 119,3 procent.
Nästa handelsdag blir första tillfället då marknaden kan prissätta de nya uppgifterna.
Utvecklingen påminner om hur snabbt riskpremier kan röra sig, något som också märks i USA:s statsskuld när investerare kräver högre ersättning för att låna ut pengar.
Dyrare upplåning slår mot budgeten
Högre räntor gör inte hela skuldstocken dyrare direkt. Statsobligationer har olika löptider, så äldre lån fortsätter att löpa med sina tidigare villkor tills de förfaller.
Problemet kommer när skulden måste refinansieras. Om nya lån tas upp till högre ränta stiger statens ränteutgifter år efter år.
Regeringen räknar redan med att räntekostnaderna blir omkring 4,5 miljarder euro högre än tidigare väntat under 2026.
För 2027 är ökningen omkring 10 miljarder euro. Det skapar en kedja där underskott driver skuld, skulden driver upplåning och upplåningen driver kostnader.
Det är samma typ av press som syns i andra länder med stora underskott, där budgetunderskottet i Sverige också har fått stor uppmärksamhet.
Regeringen förbereder stora besparingar
Premiärminister Sébastien Lecornus regering arbetar med åtgärder inför nästa års budget. Planen omfattar omkring 54 miljarder euro i budgetförstärkningar.
Regeringen har varnat för att underskottet annars kan överstiga 6,5 procent av BNP under 2027. Målet är att få ned det till 5,0 procent.
Det skulle fortfarande vara ett stort underskott, men det skulle bromsa skuldökningen jämfört med ett läge utan nya åtgärder.
Utmaningen är att få igenom planen i parlamentet. Det politiska läget är splittrat och förändringar i utgifter eller skatter riskerar motstånd.
Kreditvärderingsinstitutet Scope sänkte dessutom på fredagen Frankrikes kreditbetyg från AA− till A+. Institutet hänvisade till höga underskott, stigande skuld och små framsteg med reformer.
För en bredare bakgrund till hur marknaden ser på landets finanser finns också en genomgång av Frankrikes skuldläge.
Euron och ECB följer utvecklingen
Skuldproblemen i Frankrike kan få konsekvenser för euron, men det finns inget automatiskt samband. Trots de kraftiga förändringarna i obligationsräntorna förblev valutan relativt stabil under fredagen.
Euron påverkas också av ränteskillnaden mot USA, energipriser och marknadens syn på ECB.
Skulle investerare börja betrakta Frankrikes statsfinanser som ett problem för hela euroområdet, kan högre riskpremier påverka valutan negativt.
Den 10 september justerade ECB depositräntan uppåt till 2,50 procent på grund av nya inflationsoro. Detta gör statsfinanserna ännu mer sårbara för stigande räntor.
Banken har redskap för att hantera situationer där stora ränteskillnader kan påverka penningpolitikens effektivitet, men det innebär inte att ett ingripande är nära förestående.
Den franska statsskulden har stor betydelse för hela regionen, då landet är en av de största ekonomierna i Europa och en betydande marknad för statsobligationer.
Måndagens handel blir nästa test för hur marknaden bedömer 119,3 procent av BNP och regeringens chans att bromsa utvecklingen.
