Miljonbetalningar avslöjade: Lafarge och IS i Syriens skugga
Den franska cementjätten Lafarge har hamnat i centrum för en av de mest uppmärksammade rättsprocesserna om företagsansvar i modern tid. Under åren 2013 och 2014 betalade Lafarge över 60 miljoner kronor till Islamiska staten (IS) och två andra militanta grupper för att kunna fortsätta driva sin fabrik i norra Syrien, mitt under det pågående inbördeskriget. Dessa “skyddspengar” har nu kopplats till finansiering av terrorattacker, däribland de tragiska dåden i Paris 2015.
Företagsansvar i krigszon
Lafarge, som numera ägs av schweiziska Holcim, försökte rädda sin nybyggda anläggning i Jabaliya, nära Ain Issa. För att hålla produktionen igång valde bolaget att betala för beskydd och följa IS regler, inklusive att köpa råvaror från IS-godkända leverantörer och leverera cement till IS-kontrollerade myndigheter. Ledningen menade att de stod inför ett omöjligt val: lämna fabriken och riskera arbetarnas liv, eller kompromissa med moralen för att skydda investeringar och personal.
Domstolens hårda dom
En domstol i Paris slog fast att Lafarge och åtta tidigare chefer gjort sig skyldiga till finansiering av terrorism. Minst 5,6 miljoner euro, motsvarande 61 miljoner kronor, betalades ut till de tre grupperna. Domaren Isabelle Prévost-Desprez konstaterade: “Den här finansieringsmetoden var helt essentiell för terrorgrupperna – och i synnerhet för IS – eftersom det gav dem kontroll över Syriens naturresurser och möjlighet att finansiera terrorhandlingar, både i det egna området och utanför det, som i Europa.”
Fängelsestraff och miljardböter
Företagets tidigare vd Bruno Lafont dömdes till sex års fängelse, medan vice vd Christian Herrault fick fem år. Ytterligare fem chefer dömdes till fängelse. Själva bolaget ålades att betala det maximala bötesbeloppet: 1,1 miljarder euro, motsvarande 12,2 miljarder kronor. Domstolen avfärdade argumentet om “det minst onda valet” och menade att vinstintresset varit avgörande.
Följder för näringslivet
Fallet Lafarge sätter ljuset på företags ansvar i konfliktzoner och de etiska dilemman som kan uppstå när affärsintressen kolliderar med mänskliga rättigheter och internationell lag. Domen kan få långtgående konsekvenser för hur globala företag agerar i instabila regioner framöver. Enligt EU-parlamentet kan detta även påverka framtida hållbarhetslagar och företags ansvar.
Faq om företagsansvar och Lafarge
Hur mycket betalade Lafarge till IS och andra grupper?
Lafarge betalade minst 5,6 miljoner euro (61 miljoner kronor) till IS och två andra grupper under 2013–2014.
Vad var syftet med betalningarna?
Syftet var att kunna fortsätta driva cementfabriken i norra Syrien genom att köpa beskydd och följa IS regler.
Vilka straff fick Lafarges chefer?
Före detta vd:n Bruno Lafont dömdes till sex års fängelse, vice vd Christian Herrault till fem år, och ytterligare fem chefer fick fängelsestraff.
Hur stor blev bötesdomen mot Lafarge?
Bolaget dömdes att betala 1,1 miljarder euro, motsvarande 12,2 miljarder kronor, i böter.
Vilka konsekvenser kan domen få för andra företag?
Domen kan leda till ökat fokus på företags ansvar och riskhantering i konfliktzoner, samt skärpta krav på efterlevnad av internationell lag. Enligt Doing business in Syria kan detta påverka hur företag ser på affärsmöjligheter i regionen.
