Båtfylleri har blivit en ny politisk stridsfråga efter att Liberalerna vill höja promillegränsen till sjöss. Frågan gäller 0,2 promille, som sedan 2010 har varit gränsen för många båtförare. Kritiker menar att lagen träffar fel och att riskerna främst uppstår vid hög berusning.
I Sverige är båtlivet omfattande. Ungefär 20 procent av hushållen äger en båt, och för många är sjön en självklar del av sommaren snarare än en exklusivhet. Lakeway Link utökar sjötrafiken mellan Södertälje och Gdynia.
Gränsen skärptes 2010
Innan 2010 var det tillåtet att ha upp till 1 promille alkohol i blodet när man körde båt, så länge man följde sjötrafikens regler. Reglerna ändrades efter ett beslut av den dåvarande justitieministern Beatrice Ask, M, som ansåg att det kunde vara dags att kriminalisera svenskarnas semesterbeteende.
Den nuvarande regeln sätter gränsen vid 0,2 promille för båtar som kan nå hastigheter över 15 knop. Syftet var att behandla sjön på ett liknande sätt som vägtrafiken.
Det perspektivet ifrågasätts i en text som nu väcker debatt kring båtfylleri. I texten framställs sjön som en plats med stora marginaler, långa siktlinjer och sparsamt med trafik. Enligt denna synpunkt kräver båtlivet inte samma snabba reaktioner som vägtrafiken.
Statistiken pekar på högre nivåer
År 2011 analyserade Sjörättsinstitutet ett stort antal domar under den tidigare lagen. Nästan alla som dömdes hade haft en alkoholhalt över 1,0 promille. Bland de döda eller svårt skadade var samtliga över den gränsen.
Domar på 0,2–0,5 promille var få. Slutsatsen i granskningen var att låg berusning inte verkade orsaka några större problem.
En senare utvärdering bekräftade samma mönster. Utredaren granskade alla dödsfall på sjön sedan gränsen på 0,2 promille infördes. Nästan hälften av de omkomna hade varit berusade, men endast ett fåtal hade en alkoholhalt under 0,5 promille. Större delen hade 1,0 promille eller mer.
Trots det landade slutsatsen hos den dåvarande politiska ledningen i att den nya gränsen fungerade bra. Kritiken mot båtfylleri handlar därför inte bara om säkerhet, utan också om hur lagen är utformad.
Polisen ser fler ärenden i sommar
Stockholms Sjöpolis har i sommar gripit fler sjöfyllerister än någonsin. Gruppchefen säger till SR: ”Folk dricker sig inte så berusade att de ställer till olyckor”. Han fortsätter: ”Men ändå så väljer man att ta ett glas eller två för mycket och så blåser man positivt.”
Det uttalandet används som stöd för att dagens gräns slår mot personer som inte orsakar olyckor. Samtidigt visar det att båtfylleri fortfarande leder till ingripanden, även när berusningen är låg.
De nordiska reglerna ser olika ut. Finland har 1,0 promille, Norge 0,8 och Danmark 0,5 för snabba båtar. Det är den jämförelsen som nu driver kravet på en svensk ändring.
Liberalernas förslag
Liberalerna vill höja den svenska gränsen. Förslaget ställer riksdagen inför ett tydligt val: ändra lagen eller stå fast vid dagens nivå. Alkoholstopp flygplatser: Ryanair-chef kräver striktare regler på morgonen.
Frågan om båtfylleri lär därför fortsätta att vara politisk även efter sommaren. För båtägare handlar det om vad som ska räknas som farligt till sjöss, och för lagstiftarna om hur långt staten ska gå i att reglera semesterlivet.
För den som vill läsa mer om den juridiska gränsen finns Trafikverkets genomgång av vad lagen säger om rattfylleri.
Även Åklagarmyndighetens ordlista förklarar begreppet i detalj, se definitionen av rattfylleri.
EU hastighetskontroll väcker frågor om nya fartgränser i bilar. EU-kommissionen säger nu att någon obligatorisk gräns inte ligger på bordet.
