Arvslott och laglott – vad är skillnaden?

Förstå skillnaden mellan arvslott och laglott

Vår egna summering: Arvslott och laglott är centrala begrepp inom svensk arvsrätt. Arvslott är den andel av kvarlåtenskapen en arvinge är berättigad till enligt arvsordningen, medan laglott är den minimibörda en bröstarvinge alltid har rätt till, oavsett testamente. Att förstå dessa begrepp är avgörande för att navigera rättsliga frågor kring arv och testamenten, särskilt i situationer där testamente kan begränsa arvingars rättigheter.

Vad är arvslott och hur beräknas den?

Arvslott är den del av en avliden persons kvarlåtenskap som tillfaller en arvinge enligt arvsordningen. I Sverige regleras detta i ärvdabalken, där det fastställs att arvslotten kan variera beroende på antalet arvingar och deras relation till den avlidne. Exempelvis, om en person har tre barn, delas arvslotten lika mellan dem, vilket innebär att varje barn har rätt till en tredjedel av kvarlåtenskapen.

Praktiska exempel på arvslott

Anta att Anna avlider och lämnar efter sig två barn, Bert och Carin. Om hennes kvarlåtenskap är 1 miljon kronor, delas den i två arvslotter om vardera 500 000 kronor. Men, om Anna hade skrivit ett testamente som begränsar arvet, kan barnens rätt till laglott påverkas. Enligt Cancerfonden utgör laglotten hälften av arvslotten, vilket innebär att varje barn alltid har rätt till minst 25 % av kvarlåtenskapen, oavsett testamente.

Vad är laglott och varför är den viktig?

Laglott är den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Enligt Lagtexten utgör laglotten hälften av arvslotten. Detta innebär att en förälder inte kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till någon annan än barnen, utan att barnen får sin laglott. Detta skyddar barnens rätt till arv och förhindrar att föräldrar kan göra ojämlika fördelningar.

Skillnaden mellan laglott och arvslott i praktiken

Om en förälder skriver ett testamente som ger en av barnen hela kvarlåtenskapen, kan den andra barnet kräva sin laglott. Detta kan exempelvis ske om en förälder vill ge bort hela sin egendom till en annan person, men barnen har rätt till sin laglott för att säkerställa att de inte blir helt utan arv. Enligt Familjens Jurist är detta en vanlig situation i arvstvister.

Sammanfattning och viktiga punkter

Att skilja mellan arvslott och laglott är avgörande för att förstå arvsrättens funktion. Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som tillfaller en arvinge enligt lag eller testamente, medan laglotten är den minimibörda som en bröstarvinge alltid har rätt till. Denna reglering syftar till att skydda barnens rättigheter och förhindra att föräldrar kan göra ojämlika fördelningar av sin egendom.

Vanliga frågor om arvslott och laglott

För ytterligare information, se Cancerfonden, Lagtexten och Familjens Jurist.

Denna artikel baseras på flera källor samt vår egen analys och tolkning av det aktuella ämnet. Informationen bör ses som vägledande och inte som finansiell rådgivning. Vi rekommenderar alltid att du verifierar uppgifterna från flera oberoende källor innan du fattar några större ekonomiska beslut.
Se alla våra analyser.