Xi i Washington: tullar, AI och en tickande deadline i november – så påverkas Stockholmsbörsen

Bildkälla (för verifiering – ta bort före publicering): bildfilen hos källan · sidan bilden hämtades från · uppladdad fil i mediebiblioteket (ID 48805). Licens: United States Government Work (public domain, 17 U.S.C. §105). Fotograf/källa: Official White House Photo by Daniel Torok.

Enligt Kinas utrikesministerium besöker Xi Jinping USA den 23–25 september på inbjudan av president Trump. Vita huset har publicerat programmet: Trump tar själv emot Xi på flygbasen Andrews utanför Washington på onsdagen, på torsdagen hålls en officiell välkomstceremoni på Vita husets södra gräsmatta följt av överläggningar och en statsmiddag, och på fredagen avslutas besöket med ett besök i USA:s riksarkiv.

Det är Xis första statsbesök i Washington sedan 2015 och det andra toppmötet mellan de båda presidenterna på fyra månader. I maj besökte Trump Peking, där de två enligt Kinas utrikesministerium enades om att bygga vad Peking kallar “en konstruktiv kinesisk-amerikansk relation präglad av strategisk stabilitet” (i Finanstidnings översättning).

Förberedande samtal i New York

Söndagen den 20 september träffade USA:s finansminister Scott Bessent och handelsrepresentanten Jamieson Greer Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Bessent beskrev efteråt samtalen som mycket lyckade, och den kinesiska statliga nyhetsbyrån Xinhua rapporterade om “uppriktiga, djupgående och konstruktiva” meningsutbyten (i svensk översättning) om handel och AI-frågor.

Enligt uppgifter till bland annat CBS News och Al Jazeera diskuterades tre konkreta spår: en amerikansk-kinesisk AI-dialog med en mekanism för att underrätta varandra om AI-incidenter som rör nationell säkerhet, den så kallade Board of Trade som ska peka ut “icke-känsliga” varor som kan få lägre tullar, samt en förlängning av den handelsuppgörelse som slöts i Busan i oktober 2025. Greer har enligt samma uppgifter klargjort att exportkontroller på avancerade AI-chip inte ingår i AI-mekanismen.

Marknaderna reagerade positivt. S&P 500 steg 1,5 procent till 7 764,70 på måndagen och Nasdaq nådde ett nytt rekord, enligt nyhetsbyrån AP.

Tullarna i dag: ett helt annat landskap än 2025

Tullbilden mellan USA och Kina har ritats om i grunden sedan förra hösten. Den 20 februari 2026 slog USA:s högsta domstol med rösterna 6–3 fast att presidenten inte får införa tullar med stöd av nödlagen IEEPA. Därmed försvann både den så kallade fentanyltullen och den “ömsesidiga” tullen på kinesiska varor som varit kärnan i 2025 års handelskrig.

Administrationen ersatte dem först med en global tilläggstull på 10 procent enligt Section 122 i handelslagen, som löpte ut efter 150 dagar den 24 juli. Samma dag trädde en ny Section 301-tull på 12,5 procent i kraft på varor från Kina och ett 30-tal andra ekonomier som saknar importförbud mot varor tillverkade med tvångsarbete, enligt USA:s handelsrepresentant USTR. Den läggs ovanpå de sedan 2018 gällande Section 301-tullarna på Kina, som ligger på 25 procent för de flesta varugrupper och upp till 100 procent på elbilar, samt sektorstullar på stål, aluminium och bilar.

Enligt Penn Wharton Budget Models beräkning, uppdaterad den 9 september, var den effektiva tullnivån på kinesiska varor 22,8 procent i juli 2026 – högst bland USA:s stora handelspartner – mot 6,7 procent för all import.

Ytterligare ett hot hänger över mötet. I mars inledde USTR Section 301-utredningar om “strukturell överkapacitet” i tillverkningsindustrin mot 16 ekonomier, däribland Kina och EU. Enligt Bloomberg, som citerar anonyma källor, sköt administrationen den 18 september upp ett beslut som skulle ha inneburit en ny tull på 7,5 procent på kinesiska varor till efter toppmötet. Uppgiften har inte bekräftats officiellt.

Deadline 10 november

Busan-uppgörelsen, som Vita huset redovisade i ett faktablad den 1 november 2025, är fortfarande ryggraden i vapenvilan. Kina pausade de exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller som infördes den 9 oktober 2025 och lovade köpa minst 25 miljoner ton amerikanska sojabönor per år 2026–2028. USA förlängde i sin tur undantag från Section 301-tullarna fram till den 10 november 2026. Den delen av uppgörelsen som gällde IEEPA-tullar är överspelad efter domstolsbeslutet, men datumet 10 november kvarstår som slutpunkt för flera av åtagandena – inte minst Kinas paus av mineralexportkontrollerna.

I maj tillkom, enligt Vita husets faktablad från den 17 maj, kinesiska åtaganden om 200 Boeing-plan, jordbruksköp för minst 17 miljarder dollar per år 2026–2028 samt inrättandet av Board of Trade och en motsvarande Board of Investment.

Vad står på spel för Sverige?

Sveriges direkta varuexport till Kina är begränsad. Enligt SCB:s statistik för januari–juni 2026, publicerad den 27 augusti, gick varor för 31,6 miljarder kronor till Kina, motsvarande 2,9 procent av exporten och plats tolv bland exportmarknaderna. USA var tredje största marknad med 84,0 miljarder kronor, 7,8 procent.

Men börsens stora verkstadsbolag är betydligt mer exponerade genom lokal produktion och försäljning i Asien. Några exempel ur bolagens egna rapporter för 2025:

• SKF: Regionen Kina och Nordostasien stod för 19 procent av nettoomsättningen 2025, enligt årsredovisningen. Bolaget skriver att prisjusteringar varit en viktig hävstång för att motverka amerikanska tullkostnader.
• Volvo Cars: 149 549 av totalt 710 042 sålda bilar 2025, drygt en femtedel, såldes i Kina, enligt bolagets försäljningsrapport från den 7 januari 2026. USA stod för 121 607 bilar.
• Atlas Copco: Asien/Oceanien svarade för 31 procent av intäkterna 2025 och Nordamerika för 25 procent, enligt årsredovisningen. I bokslutet för 2025 anger bolaget “ökade kostnader relaterade till handelstullar” (i svensk översättning) som en förklaring till lägre marginaler i flera affärsområden.
• Sandvik: Nordamerika stod för 26 procent och Asien för 18 procent av intäkterna 2025. Bolaget varnar i bokslutsrapporten för att den indirekta effekten av en svagare världsekonomi till följd av tullarna kan få väsentlig påverkan.
• Autoliv: Bolaget uppger i bokslutet att det återvann över 80 procent av tullkostnaderna under 2025 och växte snabbare än fordonsproduktionen i Kina.

Bolagen särredovisar sällan Kina, och siffrorna ovan avser i flera fall hela regioner. Den gemensamma nämnaren är att de är beroende av två saker som avgörs i Washington den här veckan: att den kinesiska industrikonjunkturen inte får en ny tullchock, och att exporten av sällsynta jordartsmetaller och magneter – insatsvaror i allt från elmotorer till sensorer – fortsätter att flöda.

Vad väntar sig marknaden?

Förväntningarna på stora genombrott är lågt ställda. Scott Kennedy vid tankesmedjan CSIS räknar enligt ABC News med att mötet till stor del blir “teater” och att det mest sannolika utfallet är en förlängning av vapenvilan tillsammans med avtal om enskilda varugrupper som jordbruksprodukter och flygplan.

Ur ett börsperspektiv finns tre scenarier. Förlängs Busan-ramverket och konkretiseras listan över icke-känsliga varor sänks risken för en ny eskalering i november – positivt för cykliska verkstadsbolag och för kronan som riskvaluta. Blir det enbart ceremonier och vaga formuleringar kvarstår osäkerheten fram till den 10 november. Och spricker samtalen kan den uppskjutna överkapacitetstullen och kinesiska motåtgärder på mineralsidan bli verklighet inom veckor.

Nästa hållpunkt är torsdagens överläggningar i Vita huset och de uttalanden som väntas efteråt. Finanstidning återkommer med utfallet.