USA:s skuldtakskris: En global finanskris på horisonten?

USA:s skuldtakskris: En global finanskris på horisonten?

Bakgrund till USA:s skuldtak

USA:s skuldtak är en lagstadgad gräns för hur mycket den amerikanska staten får låna. När denna gräns närmar sig, som nu förväntas ske i augusti, krävs ett beslut från kongressen för att höja taket. Om detta beslut uteblir, kan det leda till att staten tvingas minska sina utgifter drastiskt. Glenn Nielsen, ekonom på Makroanalys hos Swedbank, förklarar att en konkurs i teorin är möjlig men mycket osannolik i praktiken. “I teorin ja men i praktiken är det mycket osannolikt”, säger han.

Konsekvenser av ett oförändrat skuldtak

Om USA inte höjer sitt skuldtak i tid, kan det innebära att landet inte längre kan betala sina utgifter, såsom räntebetalningar på skulden, löner inom offentlig sektor och pensioner. USA:s finansminister Scott Bessent har varnat för att landet kan nå sitt skuldtak i augusti och kräver att kongressen agerar i tid för att undvika konkurs. “USA:s finansminister Scott Bessent har varnat att den så kallade ‘X-dagen’, det vill säga då USA tvingas ställa in sina betalningar om inte skuldtaket lyfts, sannolikt infaller i augusti”, skriver Nielsen.

Marknadens reaktioner

Trots varningarna har marknaden hittills varit förhållandevis lugn. Räntorna på amerikanska statsobligationer har inte rusat och dollarn ligger fortfarande på historiskt starka nivåer, även om den tappat något i värde i år. “Marknaden verkar för närvarande inte särskilt orolig”, skriver Nielsen. Men han varnar för att en betalningsinställelse från USA sannolikt skulle få mycket stora effekter, inklusive en global finanskris. “Med stor sannolikhet skulle det få stora effekter och riskera att leda till en global finanskris”, säger han. För mer information om hur osäkerhet påverkar internationella marknader, läs mer på Finanstidning.

Effekter på Sverige

Sverige skulle inte stå opåverkat vid en skuldkris i USA. En sådan kris skulle få följdverkningar även här, men Sverige kan i vissa scenarier framstå som ett tryggare alternativ. “En global finanskris skulle naturligtvis också påverka svensk ekonomi. Samtidigt skulle Sverige kunna framstå som en säkrare placering än USA vilket exempelvis skulle kunna leda till ökad efterfrågan, och lägre räntor, på svenska statsobligationer”, bedömer Nielsen.

Historiska lösningar

Trots de potentiella riskerna menar flera bedömare att en lösning är det mest sannolika utfallet. USA:s skuldtak har höjts hela 89 gånger sedan 1959, ofta efter intensiva förhandlingar. 2011 slutade en liknande konflikt med att kreditvärderingsinstitutet S&P sänkte USA:s kreditbetyg, vilket orsakade turbulens på börsen. Men marknaden återhämtade sig relativt snabbt. “Skuldtaket har höjts eller blivit uppskjutet varje gång sedan 1917 så det mest troliga är att det sker även denna gång”, avslutar Nielsen.

Läs mer här