Svenskarnas löner ökar men något skaver

Svenskarnas löner ökar men pessimismen består

Historiskt höga löner och ekonomiska förutsättningar

Under 2025 förväntas svenska reallöner, det vill säga löner justerade för inflation, öka med hela 3,1 procent enligt en konjunkturrapport från LO. Detta är en historiskt hög ökning som borde ge anledning till optimism. Dessutom har räntorna sjunkit, skatterna sänkts och inflationen hållits låg, vilket sammantaget borde skapa ett ekonomiskt gynnsamt år för svenska hushåll.

Trots positiva siffror är svenskarna pessimistiska

Trots de positiva ekonomiska förutsättningarna visar rapporter att Sverige är det land inom OECD där hushållens framtidstro har minskat mest under våren. Enligt en europeisk konsumentundersökning från Boston Consulting Group har svenskarna gått in i ett krisläge och förbereder sig för tuffare tider. 54 procent av svenskarna ser negativt på landets ekonomiska situation, en ökning från 45 procent året innan. Detta är hela 27 procentenheter mer negativt än genomsnittet i Danmark och Norge. Läs mer om boprisförväntningar trots ekonomisk pessimism.

Ekonomiska chocker påverkar framtidstron

En av orsakerna till den utbredda pessimismen är de ekonomiska chockerna från 2022–2023, då många hushåll drabbades av höga räntor och inflation. Spargrisar tömdes och marginaler försvann, vilket ledde till en förlorad tilltro till ekonomin. Trots att läget nu ser bättre ut lever effekterna kvar.

Politiska beslut och ekonomisk ojämlikhet

LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö menar att positiva siffror inte räcker för att vända svenskarnas negativa syn på ekonomin. Han pekar på att politiska beslut har påverkat hushållens ekonomi negativt sedan 2022. Många av regeringens senaste satsningar, som sänkt skatt på ISK och höjt rotavdrag, har främst gynnat höginkomsttagare. Samtidigt har hyror och levnadskostnader ökat för låginkomsttagare och barnfamiljer.

Förslag på reformer för att vända trenden

För att vända den negativa utvecklingen föreslår LO flera reformer. Bland annat vill de höja barnbidraget med 500 kronor per barn och månad, vilket skulle kunna ge barnfamiljer en konkret framtidstro. Andra förslag inkluderar mer yrkesutbildning för att möta arbetslösheten, bättre stöd vid korttidsarbete och långsiktiga offentliga investeringar för att få fart på konjunkturen.

Arbetslöshet och ekonomisk stagnation

Trots att inkomsterna ökar, visar rapporter oroande tecken på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger på 8,6 procent, vilket är lika högt som under pandemin. Särskilt anmärkningsvärt är att arbetslösheten nu ökar snabbast bland högutbildade, såsom ingenjörer och arkitekter, som förlorat jobbet i takt med att bostadsbyggandet stannat av.

Ekonomin går på tomgång

Sammanfattningsvis har Sverige förutsättningar för ett starkt ekonomiskt år. Men utan åtgärder som når ut till “vanliga hushåll” finns risken att lågkonjunkturen biter sig fast, trots att inkomsterna pekar uppåt.

Läs mer här