Svenska skuldberget växer: Snabblån och bankskulder

Svenska skuldberget växer: Snabblån och bankskulder i fokus

Ökande skulder hos Kronofogden

Det svenska skuldberget fortsätter att växa i en alarmerande takt. Enligt den senaste analysen från Kronofogden har den totala skulden hos myndigheten nått 138 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. Detta motsvarar en daglig ökning på 52 miljoner kronor. Denna utveckling är oroande och pekar på en alltmer skuldsatt befolkning.

Snabblån och bankskulder dominerar

En djupare analys av skulderna visar att två specifika branscher står för en betydande del av de obetalda skulderna. Snabblån och bankskulder utgör tillsammans över 375 000 av de totala målen hos Kronofogden, vilket motsvarar nästan 30 procent. “Tidigare har det varit svårt att se var skulden faktiskt uppstod, eftersom många krav går via inkassobolag. Med den nya metoden blir analysen mer rättvisande och relevant”, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Bankernas stora fordringar

Bankerna står för de största beloppen, med skulder som under 2024 uppgick till över 13,6 miljarder kronor. Detta gör bankerna till den största enskilda aktören när det kommer till obetalda skulder. Snabblån och annan kreditgivning utanför det traditionella banksystemet kommer på andra plats, med närmare 9,3 miljarder kronor i utestående fordringar.

Andra branscher bidrar också

Det är dock inte bara snabblån och bankskulder som bidrar till skuldberget. Mindre räkningar från andra branscher, såsom telekom, vård och el, bidrar också till att många fastnar i skuldfällan. Telekombranschen står för över 118 000 krav, ofta på mindre belopp för mobilabonnemang och bredband. Vård och omsorg har nästan 109 000 mål, medan el, gas och värme står för nästan 79 000 mål under året.

Färre verkställigheter för mindre skulder

Trots det stora antalet krav från dessa branscher leder de i mycket lägre utsträckning till verkställighet och utmätning. “Det kan bero på att det ofta rör sig om mindre belopp, men också på att dessa aktörer har andra sätt att driva in betalning – exempelvis genom att stänga av tjänsten”, förklarar Vuleta.

En uppmaning till konsumenterna

I en tid där många hushåll pressas av lågkonjunktur och höga levnadsomkostnader, skickar Vuleta med en viktig uppmaning: “Som konsument behöver man fråga sig: ‘Bara för att jag kan ta ett lån – borde jag verkligen göra det?'” Denna fråga är central i en tid där många lockas av snabba och enkla krediter utan att fullt ut förstå konsekvenserna.

Läs mer här