Svensk oro över EU:s budgetstrid

Svensk oro över EU:s budgetstrid: Vad står på spel?

EU:s budgetförslag: En översikt

Den 16 juli presenterar Piotr Serafin, EU:s budgetkommissionär, ett nytt förslag till långtidsbudget. Förslaget inkluderar satsningar på försvar och tillväxt, men även nya egna EU-medel och fortsatta miljarder till jordbruket. Detta förslag förväntas skapa debatt och oro under flera år framöver.

Utmaningar för medlemsländerna

Serafin står inför utmaningen att få de 27 medlemsländerna att enas om de kommande årens utgifter. Han betonar vikten av samförstånd och en modern, flexibel budget. Trots detta kommer jordbrukspolitiken fortsatt att få en stor del av budgeten, vilket han menar är nödvändigt för att ge bönderna förutsägbarhet och medel.

Sveriges perspektiv

Sverige, som traditionellt förespråkar en mindre budget, uttrycker oro över för stora utgifter. Finansminister Elisabeth Svantesson betonar vikten av att prioritera utgifter, likt Sveriges egen strategi de senaste åren. “Vi svenskar är nog ofta ganska oroliga när det gäller långtidsbudgeten,” säger Svantesson.

Framtida EU-skatter?

Budgeten har historiskt motsvarat ungefär en procent av EU:s samlade BNP. Serafins förslag kan bli större, men inte upp till de två procent som vissa länder önskar. Mycket beror på om Serafin kan få stöd för nya direkta EU-intäkter, utöver medlemsländernas bidrag.

Fakta om EU:s långtidsbudget

EU:s långtidsbudget, även känd som MFF (multiannual financial framework), görs för upp till sju år i taget. Den nuvarande budgeten gäller 2021-2027, och nästa budget förväntas gälla från 2028 till antingen 2032 eller 2034. Enighet måste nås senast hösten 2027 för att undvika en budgetkris.

Vanliga frågor

• Vad är syftet med EU:s långtidsbudget?
  Budgeten styr ramarna för vad EU ska satsa på och hur mycket det får kosta.
• Hur påverkar budgeten medlemsländerna?
  Medlemsländerna bidrar till budgeten baserat på deras storlek och ekonomiska styrka.
• Vilka är de största utmaningarna med den nya budgeten?
  Att få alla medlemsländer att enas om prioriteringar och finansiering är en stor utmaning.