Statliga kontorskostnader: En möjlighet för besparingar
Kategori
Loading...
Loading...
Riksrevisionen har nyligen genomfört en omfattande granskning av statens användning och anskaffning av kontorslokaler. Resultaten visar att de statliga myndigheternas kontorsyta i genomsnitt är omkring 22 kvadratmeter per anställd, vilket är betydligt mer än vad som är vanligt i jämförbara verksamheter. Den totala kostnaden för statens kontor uppgår till mellan 10 och 15 miljarder kronor per år.
“Riksrevisionen har inte kunnat finna några verksamhetsskäl som motiverar detta. Särskilt inte med tanke på att beläggningsgraden på kontoren minskat på senare år till följd av att många statsanställda numera arbetar på distans i stor utsträckning”, skriver Riksrevisionen i sitt pressmeddelande. Myndigheterna tenderar att utgå från sina egna ekonomiska ramar snarare än verksamhetens behov när de väljer lokaler. Detta leder till ineffektiv användning av resurser.
Riksrevisionen bedömer att kostnaderna skulle kunna minska med 2,5–4 miljarder kronor om kontorsarean per anställd minskade från 22 till 15 kvadratmeter och om myndigheterna använde kontor i mindre centrala lägen. “Detta är en grov uppskattning med viss felmarginal. Men den visar att det är möjligt att minska statens kostnader med flera miljarder kronor årligen genom en mer effektiv kontorsanvändning”, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen.
Granskningen visar även att framför allt små myndigheter har stora kostnader för anskaffning, till exempel i samband med att teckna nytt hyreskontrakt. Dessa kostnader motsvarar i genomsnitt ett års hyreskostnad. Riksrevisionen föreslår att det kan vara möjligt att minska kostnaderna genom samordnad anskaffning.
“Detta kräver en tydligare styrning från regeringens sida. Regeringen bör ta fram en strategi för statens kontorsanvändning samt överväga att samordna kontorsanskaffningen för myndigheter på samma ort”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg. En sådan strategi skulle kunna leda till betydande besparingar och en mer effektiv användning av statens resurser.
Riksrevisionen konstaterar vidare att myndigheter som idag effektiviserar sin kontorsanvändning får behålla de pengar som frigörs. Detta innebär att den potentiella besparingen inte blir föremål för politiska prioriteringar. “Det riskerar att leda till att resurser inte hanteras på ett för staten som helhet effektivt sätt”, skriver Riksrevisionen.
“Totalt sett handlar det om stora belopp som skulle kunna göra större nytta på andra områden. Regeringen bör därför överväga att mer aktivt styra det här området för att möjliggöra medvetna politiska prioriteringar”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg. Genom att omfördela resurserna kan staten säkerställa att de används där de gör mest nytta.
Läs mer här
