Rymdkunder: en nyckel till Sveriges rymdframgång

Rymdkunder: En nyckel till Sveriges rymdframgång

Rymdindustrins potential i Sverige

Sverige har länge varit en betydande aktör inom rymdindustrin, med många underleverantörer och omfattande forskning och utveckling kopplad till rymden. Men för att bibehålla och stärka sin position på den globala rymdscenen, behöver Sverige överväga nya strategier för upphandling och finansiering.

Jens Lundström om statens roll

Jens Lundström, verksamhetschef på ESA Business Incubation Centre, betonar vikten av att staten kliver in som en första finansiär och kund för att stödja stora satsningar inom rymdsektorn. “Space är ju väldigt lik en deeptech-sektor i form av AI eller kvantteknik, och här har myndigheter och staten en stark roll att kliva in som första finansiär i stora satsningar och kanske även som första kund,” säger Lundström.

USA:s modell för rymdindustrin

Jens Lundström, som för närvarande befinner sig i Silicon Valley, noterar att den amerikanska staten ofta agerar som kund åt startups och små och medelstora företag (SME:er) inom rymdindustrin. Detta skiljer sig från Sveriges traditionella fokus på bidrag. “USA jobbar på ett helt annat sätt med genom att man ofta blir kund åt startups och SME:er, medan vi i Sverige kanske jobbar mycket med bidrag. Där finns det mycket att lära,” säger han.

Johanna Bergström-Roos om NASA:s strategi

Johanna Bergström-Roos, affärsutvecklare på LTU Business, lyfter fram NASA som en föregångare i att lägga ut arbete på externa leverantörer. “Föregångaren är NASA som istället för att göra allting in-house, som man alltid har gjort, började lägga ut arbete på leverantörer ute i Amerika på olika sätt. NASA gav dem i uppgift att lösa en utmaning och sa också att man skulle bli deras kund. Då var investeringen säkrad, så att säga,” förklarar hon.

Utmaningar för Sverige

Trots de framgångsrika modellerna i USA, påpekar Bergström-Roos att det kan vara mer komplicerat att implementera liknande strategier i Sverige på grund av olika regelverk. “Här behövs det ganska stora strukturella omformningar för att vi ska kunna bli framgångsrika i den här nya kommersialiseringstrenden som har blivit väldigt stark,” säger hon.

Framtiden för svensk rymdindustri

Medan Sverige överväger dessa förändringar, fortsätter unga talanger som KTH-studenten Simon Boström att bidra till landets rymdprojekt. Boström är volontär vid rymdprojektet Æsir och berättar om en raket som ska skjutas upp i november från Esrange i Kiruna.

För att Sverige ska kunna konkurrera på den internationella rymdmarknaden, är det avgörande att anpassa sig till nya kommersialiseringsstrategier och dra lärdomar från framgångsrika exempel som NASA och den amerikanska staten.

Läs mer här