Ränteavdraget: En politisk het potatis
Kategori
Ränteavdraget: En politisk het potatis
Bakgrund och kritik
Ränteavdraget har länge varit en omdiskuterad fråga i svensk politik. Trots att flera framstående ekonomer har kritiserat avdraget, har regeringen valt att inte göra några förändringar. Enligt kritiker driver ränteavdraget upp både bostadspriser och hushållens skulder, vilket har varit en återkommande varning från Riksbankschefer, svenska ekonomer och EU-kommissionen.
Ekonomiska konsekvenser
Under 2024 kostade ränteavdraget staten hela 61 miljarder kronor, vilket är en fördubbling på tre år. Detta beror till stor del på de stigande räntorna som har ökat statens subventioner av räntekostnader för bolån och andra lån. IMF har också påpekat att det krävs mer än att bara avskaffa ränteavdraget på lån utan säkerhet för att hantera problemet.
Politisk feghet eller ansvar?
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, menar att motståndet mot att förändra ränteavdraget beror på “politisk feghet”. Enligt en enkät från SVT är det endast tre riksdagspartier som vill se en förändring, och då först längre fram. Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, anser att politikerna har missat chansen att agera under perioder med låg eller negativ ränta.
Förslag på förändringar
Professorerna Roine Vestman och Hans Lind föreslår att en nedtrappning av ränteavdraget kan inledas redan nu, men att det bör ske gradvis. Lind föreslår att avdraget endast ska gälla bostadsköp upp till 3,5 miljoner kronor, då allt annat betraktas som lyxkonsumtion.
Regeringens ståndpunkt
Finansmarknadsminister Niklas Wykman avfärdar dock alla planer på att fasa ut ränteavdraget. Han menar att ett avskaffande skulle innebära skattehöjningar på 1 000 till 4 000 kronor i månaden för många hushåll, vilket han beskriver som “ansvarslöst”. Wykman betonar också att avdraget är viktigt för dem som inte är födda med pengar men behöver låna för att köpa en bostad.
Så fungerar ränteavdraget
Ränteavdraget gäller på de flesta lån, men bolån står för hela 82 procent av det totala beloppet. Man får göra avdrag på 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor och 21 procent på belopp därutöver. Från 2025 kommer dock avdraget på blancolån att fasas ut.
Läs mer här
