Ränteavdrag gynnar män mest

Ränteavdrag gynnar män mest: En djupdykning i ekonomisk ojämlikhet

Ränteavdragets fördelning

Enligt en granskning utförd av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av SVT, har det visat sig att ränteavdraget i Sverige främst gynnar män med höga inkomster. Under inkomståret 2023 gick hela 43 procent av ränteavdraget till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest, det vill säga de med månadsinkomster på minst 52 000 kronor. Detta innebär att de som bor i områden med höga fastighetspriser, såsom Danderyd, Lidingö och Nacka, är de största mottagarna av statens subventioner av räntekostnader.

Ekonomisk ojämlikhet

Det är tydligt att ränteavdraget bidrar till ekonomisk ojämlikhet. Medelålders män med höga löner i Stockholmsnära kommuner får i snitt tillbaka 40 736 kronor av staten, medan kvinnor över 65 år med låga inkomster i Norrlands inland, som Dorotea, endast får tillbaka 1 018 kronor. Detta visar på en betydande skillnad i hur ränteavdraget påverkar olika grupper i samhället.

Statens kostnader ökar

Statens kostnad för ränteavdrag har mer än fördubblats på tre år, från 28 miljarder kronor för inkomståret 2020 till 61 miljarder kronor för inkomståret 2024. Detta är en betydande ökning och motsvarar ungefär hälften av Sveriges försvarsbudget för samma år. Professor Roine Vestman vid Stockholms universitet kritiserar detta upplägg och menar att dessa pengar skulle kunna användas på andra sätt som gynnar fler i samhället.

Behov av reform

Den nuvarande fördelningen av ränteavdraget väcker frågor om behovet av reformer för att skapa en mer rättvis ekonomisk politik. Det är viktigt att överväga hur dessa subventioner kan omfördelas för att bättre stödja de som verkligen behöver det, snarare än att främst gynna de redan välbeställda.

Slutsats

Ränteavdraget, som det ser ut idag, bidrar till att förstärka ekonomiska klyftor i samhället. För att skapa en mer rättvis fördelning av resurserna är det nödvändigt att omvärdera hur dessa subventioner fördelas. En reform av ränteavdraget skulle kunna bidra till att minska den ekonomiska ojämlikheten och skapa en mer balanserad ekonomisk politik.

Läs mer här