Natos krav på Sverige: historiska förändringar väntar

Natos krav på Sverige: Historiska förändringar väntar

Sverige står inför en betydande förändring i och med Natos nya krav på medlemsländerna att öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP. Detta är en nivå som inte har setts sedan andra världskriget, enligt Magnus Glenning, militärhistorisk skribent och expertguide på Battle Tours. För Sverige innebär detta en potentiell ökning av försvarsbudgeten till omkring 319 miljarder kronor år 2035, vilket motsvarar en femtedel av dagens statsbudget.

Historiska jämförelser

Under 1940-talet, trots Sveriges neutralitet, nådde försvarsutgifterna hela 12 procent av BNP. “Läget var extremt osäkert och det krävdes snabba materiella satsningar”, säger Glenning. Under kalla kriget sjönk andelen till omkring 3-4 procent, men investeringarna i modernisering och civilförsvar var fortfarande betydande.

Framtida försvarssatsningar

Om Sverige idag skulle nå 5 procent av BNP i försvarsutgifter, skulle en stor del av dessa medel gå till civila resurser och system, särskilt med tanke på dagens hybridkrigföring. Drönare, cyberförsvar och stärkt civil beredskap är några av de områden som skulle kräva stora investeringar.

Finansiering och opinion

Frågan om hur dessa ökade försvarsutgifter ska finansieras är komplex. “Det är möjligt, men svårt. Antingen krävs skattehöjningar, upplåning eller att andra sektorer får stå tillbaka”, säger Glenning. Historien visar att svenskarna accepterar högre försvarsutgifter när hotet känns nära, men i fredstider kan motståndet mot höga försvarssatsningar snabbt bli starkare.

FAQ

• Vad innebär Natos nya krav för Sverige?
  Sverige förväntas öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP, vilket innebär en betydande ökning från dagens nivåer.
• Hur påverkar detta Sveriges statsbudget?
  År 2035 skulle försvarsutgifterna kunna uppgå till omkring 319 miljarder kronor, vilket motsvarar en femtedel av dagens statsbudget.
• Vilka områden kommer att prioriteras i försvarssatsningarna?
  Förutom traditionella militära investeringar kommer civila resurser och system, såsom drönare och cyberförsvar, att prioriteras.
• Hur kan dessa satsningar finansieras?
  Finansieringen kan kräva skattehöjningar, upplåning eller omprioriteringar inom statsbudgeten.