Kommunernas ekonomiska utmaningar

Kommunernas ekonomiska utmaningar inför äldreboomen

En växande äldrepopulation

Sveriges kommuner står inför en betydande ekonomisk utmaning när antalet personer över 85 år förväntas öka med 60 procent fram till år 2033. Denna demografiska förändring ställer stora krav på kommunernas resurser och förmåga att tillhandahålla adekvat äldreomsorg. Samtidigt har flera års ekonomisk stagnation försvagat kommunernas ekonomiska ställning, vilket ytterligare komplicerar situationen.

Ökade behov och kostnader

Enligt SKR:s ekonomirapport från maj 2025 kan behovet av äldreomsorg öka med mellan 13 och 33 procent beroende på hälsoutveckling och medellivslängd. Detta innebär inte bara ett ökat omsorgsbehov utan även ett ökat kostnadstryck på kommunerna. Emelie Värja, SKR:s chefsekonom, påpekar att de senaste årens ekonomiska utmaningar har urholkat kommunernas skatteunderlag och köpkraft, vilket påverkar deras förmåga att finansiera nödvändiga investeringar.

Små kommuner drabbas hårdast

Trots att kommunsektorn visade ett förbättrat resultat med 17 miljarder kronor 2025 jämfört med 16 miljarder året innan, är det små kommuner som står inför de största utmaningarna. Särskilt de med färre än 10 000 invånare, som Lycksele, där ett äldreboende tvingas stänga trots ett växande behov. Undersköterskan Veronica Burvall uttrycker oro och frustration över situationen och efterlyser mer statligt stöd.

Behov av stora investeringar

Över 70 procent av kommunerna planerar att öka sina investeringar inom områden som vatten och avlopp, men resurserna är begränsade. Förutom äldreomsorgen krävs investeringar inom klimatanpassning, civil beredskap och teknisk infrastruktur. Emelie Värja betonar behovet av en tydligare ansvarsfördelning och en mer aktiv roll från staten för att möta dessa utmaningar.

Innovativa lösningar inom äldreomsorgen

För att hantera det ökande trycket på äldreomsorgen försöker många kommuner satsa mer på hemtjänst, som ofta är billigare än särskilda boenden. Tekniklösningar och förebyggande hälsosatsningar lyfts fram som viktiga verktyg för att minska belastningen. Sabina Joyau, sektionschef på SKR, menar att det handlar om att hitta nya arbetssätt och att använda välfärdsteknik för att öka de äldres självständighet.

Staten måste ta ett större ansvar

Anders Henriksson, SKR:s ordförande, understryker vikten av långsiktiga och generella statsbidrag för att kommunerna ska kunna planera och investera hållbart. Han menar att dagens detaljstyrning från staten snarare är ett hinder än en hjälp och efterlyser en bättre dialog och gemensamt ansvarstagande mellan staten och kommunerna.

Läs mer här