Koldioxidtullar hotar svenska företag – risk för importstopp
EU:s nya koldioxidtullar, även kallade CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), har nu trätt i kraft i sin fulla omfattning. Dessa koldioxidtullar syftar till att skapa rättvisa villkor för företag inom och utanför EU genom att jämställa kostnaden för växthusgasutsläpp. Men förändringen har tagit många svenska företag på sängen – enligt Naturvårdsverket har ungefär vart femte bolag ännu inte ansökt om det tillstånd som krävs för att fortsätta importera CBAM-varor. Konsekvensen kan bli ett abrupt importstopp. EU:s nya tullfälla som ett av fem berörda bolag missat.
Vad innebär koldioxidtullar för svenska företag?
Koldioxidtullar påverkar företag som importerar utsläppsintensiva varor som järn, stål, cement, aluminium, konstgödsel, el och vätgas från länder utanför EU. Syftet är att motverka så kallad “carbon leakage” – att utsläpp flyttas utanför EU:s gränser när klimatkraven skärps inom unionen. Importörer måste nu betala en avgift som motsvarar vad EU-baserade producenter betalar för sina utsläppsrätter. Så påverkar de nya klimattullarna svenska företag: ”Nödvändigt ont”.
Vem omfattas av de nya reglerna?
För att få fortsätta importera CBAM-varor måste företag ansöka om ett särskilt tillstånd hos Naturvårdsverket senast i slutet av mars. Myndigheten uppskattar att cirka 500 svenska företag berörs, men ansökningar saknas fortfarande från omkring 20 procent av dessa. “Vi uppmanar till att man ska söka det här tillståndet nu så att man inte riskerar att drabbas av importstopp”, säger Isa Diamant, handläggare på Naturvårdsverket.
Lättnader och undantag i CBAM-regelverket
Under sommaren infördes vissa lättnader i regelverket. Numera omfattas endast företag som importerar mer än 50 ton CBAM-varor per år från länder utanför EU. Tidigare gällde gränsen alla sändningar över 150 euro, men den regeln har slopats. Detta innebär att 92 procent av de tidigare berörda svenska aktörerna nu undantas, samtidigt som 97 procent av utsläppen fortfarande täcks av systemet.
Hur beräknas avgiften?
Avgiften för att importera CBAM-varor är komplex och beror på flera faktorer: mängden utsläpp som varorna genererat, om utsläppen redan har betalats för i ursprungslandet och hur många gratis utsläppsrätter EU-producenter får. Ett exempel: att importera 1 000 ton järn och stål från Kina år 2026 kan kosta 466 650 euro, motsvarande cirka 5 miljoner kronor.
Vad är CBAM?
CBAM är ett klimatpolitiskt styrmedel som ska säkerställa att varor som importeras till EU har samma klimatkostnad som de som produceras inom unionen. Företag måste rapportera utsläppsnivåer och betala avgifter för att importera vissa varor. Systemet fasas in parallellt med att EU-producenter får färre gratis utsläppsrätter, vilket har väckt oro kring konkurrenskraften på den globala marknaden. CBAM – koldioxidpris på importer.
Faq om koldioxidtullar
Vilka varor omfattas av koldioxidtullar?
Järn, stål, aluminium, cement, konstgödsel, el och vätgas omfattas av CBAM.
Hur ansöker man om tillstånd för import?
Företag ansöker om tillstånd hos Naturvårdsverket senast i slutet av mars för att få importera CBAM-varor.
Vilka företag berörs av de nya reglerna?
Företag som importerar mer än 50 ton CBAM-varor per år från länder utanför EU omfattas av reglerna.
Vad händer om man inte ansöker om tillstånd?
Företag som inte ansöker riskerar att stoppas från att importera berörda varor till EU.
Hur stor kan avgiften bli?
Avgiften varierar, men ett exempel är att importera 1 000 ton järn och stål från Kina år 2026, vilket kan kosta cirka 5 miljoner kronor.
