Hushållen äger nu mer i aktier än i bostäder – 13 170 miljarder

För första gången äger svenska hushåll mer i aktier än i bostäder. Aktietillgångarna steg med 1 297 miljarder kronor under andra kvartalet till 13 170 miljarder, medan fastighetstillgångarna landade på 13 128 miljarder, enligt SEB:s Sparbarometer. Skiftet gör hushållens förmögenhet mer beroende av börsen än någonsin.

Hushållens samlade nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – uppgick vid halvårsskiftet till 27 089 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 733 miljarder, eller 6,8 procent, på ett enda kvartal, visar rapporten som SEB publicerade på onsdagen.

Bakom lyftet ligger framför allt börsen. Aktietillgångarna, som förutom direktägda aktier omfattar fonder samt tjänste- och premiepension, ökade med 10,9 procent. Enligt SEB är kvartalsökningen den största i absoluta tal på 25 år.

Fastighetstillgångarna växte samtidigt med bara 201 miljarder kronor, eller 1,6 procent.

Skiftet har varit på väg länge

Att aktierna skulle gå om bostäderna har legat i korten en tid. Vid utgången av 2025 skilde det knappt 800 miljarder kronor mellan fastighetstillgångarna, 12 817 miljarder, och aktietillgångarna, 12 022 miljarder, enligt SEB:s rapport för fjärde kvartalet. Ett svagt första kvartal vidgade gapet igen innan börslyftet under våren och sommaren avgjorde saken.

SEB:s privatekonom Américo Fernández förklarar i pressmeddelandet att börsen har gynnats av starka sektorer, trots ett dämpat omvärldsläge.

“Den geopolitiska turbulensen har dämpat de ekonomiska utsikterna. Samtidigt har börsen gynnats av den starka utvecklingen inom sektorer som AI och försvar”, säger han.

I rapporten beskriver SEB skiftet som en kombination av flera års stark börs och att fastigheter tappade i värde 2022 och därefter utvecklats mer försiktigt. Under andra kvartalet steg MSCI:s världsindex med 12 procent och Stockholmsbörsens breda index OMXSPI med 5 procent, medan bostadspriserna gick upp 1 procent, enligt SEB.

Skulderna växer långsamt

Hushållens skulder ökade med 56 miljarder kronor, eller 1,0 procent, till 5 579 miljarder. Bostadslånen stod för 42 miljarder av ökningen och utgör nära 80 procent av den samlade skulden.

Ställda mot tillgångarna motsvarar skulderna 17 procent – den lägsta nivån i Sparbarometerns historia. Mätt mot disponibel inkomst är skuldkvoten 174 procent, upp från 172 procent kvartalet innan.

“En rekordlåg skuldkvot är inte överraskande när hushållens förmögenhet nu motsvarar nästan sex gånger skulderna”, säger Américo Fernández.

Enligt SEB talar ändå mycket för att bostadsmarknaden går mot en tydligare islossning. Högre aktivitet och det bolånetak som höjdes från 85 till 90 procent den 1 april kan tillsammans väcka liv i hushållens lånevilja, bedömer banken.

Nysparandet under kvartalet uppgick till 272 miljarder kronor, drygt 50 procent mer än under första kvartalet, enligt SEB.

Vad betyder det: hushållen är exponerade mot börsen

Att aktier är den största tillgången betyder att hushållens förmögenhet svänger mer än tidigare. Bostadspriser rör sig ofta några procent per år, medan börsen kan tappa lika mycket på några dagar.

Sparbarometerns egen historik visar det. Under första kvartalet 2025 föll hushållens tillgångar med över 500 miljarder kronor, och så sent som första kvartalet i år minskade de med 272 miljarder när börsen backade, enligt SEB:s tidigare rapporter. Ett kvartal senare kom den största ökningen på 25 år.

Exponeringen är dessutom bredare än vad många tänker på. Aktietillgångarna omfattar inte bara det sparande hushållen själva valt, utan även tjänstepension och premiepension. Bostäder är fortfarande 40 procent av de totala tillgångarna, men direktägda aktier är bara 12 procent – resten av aktieförmögenheten ligger i fonder och pensioner, enligt rapporten.

Det gör att en börsnedgång slår mot hushåll som inte ser sig som aktiesparare. Samtidigt är de flesta pensionstillgångar låsta i decennier, vilket dämpar effekten på privatekonomin här och nu.

På skuldsidan finns en annan sårbarhet. I sin rapport för första kvartalet konstaterade SEB att hela 80 procent av bolånen har en bindningstid under ett år, vilket gör låntagarna känsliga om räntorna stiger.

Vad händer härnäst

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 20 augusti men uppgav att sannolikheten för en höjning senare i år kvarstår. Nästa räntebesked kommer den 24 september.

Den 17 september publicerar SCB Finansräkenskaperna för andra kvartalet, som ger en officiell bild av hushållens finansiella tillgångar och skulder. Nästa Sparbarometer från SEB kommer efter tredje kvartalet.