Hoppa till innehållet

Google datacenter i Torsboda kräver statlig prövning

Elledningar och en industribyggnad i Elektrostal.
Elledningar i Elektrostal. Foto av Dmitry Makeev via Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Publicerad:
Uppdaterad:

Google datacenter i Torsboda har blivit en politisk stridsfråga. Grön Ungdom varnar för att anläggningen kan dra 1 000 megawatt och på sikt 2 000. De vill att staten tar större ansvar innan Sundsvall och Timrå går vidare med affären.

Elbehovet i Torsboda

I en debattartikel framhäver Anton Bylin och Michael Johansson ett stort AI-datacenter som planeras att byggas nära Sundsvall. De påpekar att detta kommer att förbruka mer elektricitet än hela Stockholm.

De kopplar också frågan till regeringens kärnkraftspolitik. I april meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att staten kliver in som delägare i Videberg Kraft AB.

Om reaktorerna utanför Varberg byggs väntas de ge 1 500 megawatt. Författarna ställer det mot Torsbodas beräknade behov på 1 000 megawatt.

På sikt kan datacentret kräva 2 000 megawatt. Det är enligt dem ett tecken på att kommunerna riskerar att sälja bort stora elresurser utan nationell kontroll.

Kritiken mot kommunernas affär

Grön Ungdom skriver att Sundsvall och Timrå ska hålla ett extrainsatt möte i augusti. Där ska kommunerna pressa fram en försäljning av industriområdet.

De menar att värdefulla resurser säljs till reapris och att det finns stora frågetecken kring upplägget. Kritiken riktas också mot att Google datacenter presenteras som en lösning för Torsboda Industrial Park.

Enligt texten har målet om minst 2 000 jobb offrats för en glädjekalkyl på 500 jobb. Google har inte bekräftat den siffran.

Författarna hänvisar även till tidigare varningar från två professorer i informatik i DN Debatt. De beskrev risken för att Sverige blir en digital koloni som utnyttjas av techjättar.

Kraven på staten

Bylin och Johansson önskar att staten involverar sig i processen. De anser att elproduktionen bör balanseras mot andra nationella prioriteringar, särskilt klimatomställningen.

Som exempel lyfter de Australien. Premiärminister Anthony Albanese har där presenterat ett nationellt regelverk för stora AI-datacenter.

Reglerna kommer att kräva att anläggningarna producerar lika mycket elektricitet som de förbrukar. Dessutom har regeringen inrättat ett kontor för AI som ska utveckla villkor och regleringar.

Författarna uppger att det finns ett stort antal datacenter, cirka 8 000 megawatt, som väntar på att få ansluta sig till det svenska elnätet. Detta överstiger den totala elproduktionen från Sveriges kärnkraft.

De föreslår att staten ska granska stora anslutningar till elnätet. Dessutom vill de att företag ska bidra till ny elproduktion och att en större del av vinsterna ska stanna kvar i Sverige och EU.

Som avslutning uppmanar de invånarna i Sundsvall och Timrå att delta i namninsamlingar och kontakta sina politiska partier. De vill att affären ska stoppas i kommunfullmäktige.

Anton Bylin och Michael Johansson riktar också en uppmaning till Ebba Busch. De vill att hon agerar innan all svensk elproduktion, som de uttrycker det, försvinner upp i ett amerikanskt moln.

För läsare som vill förstå hur stora satsningar på datacenter påverkar svensk energiförsörjning finns mer om Google investering i Sverige och om hur kommunen redan pressas i frågan om Torsboda. För den bredare bakgrunden till koncernens etablering i landet finns också Google datacenter Horndal.

Google beskriver själv sin verksamhet på Google Data Centers. Där lyfter bolaget den infrastruktur som krävs för att koppla samman företag, myndigheter och privatpersoner.

Det svenska projektet har alltså blivit mer än en lokal markaffär. Frågan handlar nu om el, statligt ansvar och vem som får styra villkoren när stora teknikbolag vill växa i Sverige.