Fattigpensionärer i Sverige: risker och lösningar
Kategori

Loading...
Begreppet “fattigpensionär” har blivit allt vanligare i den svenska pensionsdebatten. Trots att andelen fattigpensionärer inte har ökat nämnvärt enligt Pensionsmyndigheten, upplever fler idag ekonomisk stress. Enligt EU:s definition anses man vara fattig om man har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, vilket i Sverige motsvarar cirka 15 000 kronor efter skatt (2025). År 2022 låg gränsen för fattigpensionärer på 13 300 kronor enligt 60plusbanken.
Tidigare var det främst äldre svenska kvinnor med låga inkomster som hamnade under fattigdomsgränsen. Men enligt Ole Settergren på Pensionsmyndigheten har gruppen förändrats. “Nu ersätts den gruppen av utrikesfödda generellt sett, och i synnerhet av utrikesfödda kvinnor”, säger han till Svenskt Näringsliv. Många av dessa har låg sysselsättningsgrad, deltidsarbete och saknar tjänstepension. Eftersom full garantipension kräver 40 års bosättning i Sverige, blir många beroende av andra stöd, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, pekar på flera vanliga fällor som kan leda till ekonomiska problem som pensionär. Snabblån och dyra krediter kan snabbt förvärra en redan ansträngd situation, särskilt med dagens höga räntor. Ett annat vanligt misstag är att man missar att söka stöd man har rätt till, vilket kan innebära att man går miste om flera tusenlappar i månaden.
Det finns dock sätt att förbättra sin ekonomiska situation som pensionär. Här är några av Trifa Chirehs råd:
Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomst, men när sju av tio pensionärer får någon form av bidrag ifrågasätts systemet allt mer. Enligt Settergren innebär det att fler pensionärer får en pension som inte är helt inkomstgrundad, vilket leder till att skattebetalarna står för en större del av kostnaden. “Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna, och av de pensionsrelaterade förmånerna som dessutom har vuxit i omfattning. Det är alltid de som jobbar som betalar allting – i form av skatter och pensionsavgifter”, säger Settergren.
För att minska belastningen på skattesystemet är det viktigt att fler kommer in på arbetsmarknaden tidigt och kan bidra till pensionssystemet. “I slutändan är det de som jobbar som drabbas – i form av högre skatter. Bästa lösningen är såklart att dessa personer kommer in så tidigt som möjligt på arbetsmarknaden och själva kan bidra”, säger Chireh.
Läs mer här