EU:s tekniska utmaning: Kina tar över industrin
Kategori
Loading...
Loading...
Kinas tekniska framsteg inom industri och automatisering har blivit en betydande utmaning för Europas konkurrenskraft. Med en snabb ökning av teknikexporten till EU, varnar experter för ett växande beroende av kinesisk teknologi. “Det är ett jätteproblem”, säger Peter Ling-Vannerus, chefsrepresentant för SEB i Kina, i en intervju med Svenska Dagbladet.
Kina har tagit en ledande roll i världshandeln med högteknologi. Produktionen av solpaneler, batterier, mikrochip och verkstadsmaskiner sker i rekordfart, och mycket av detta exporteras nu till Europa. Med USA i handelskrig mot Peking, vänder sig kinesiska företag mot EU för att expandera sin marknad.
Sveriges handelsunderskott mot Kina har ökat med 168 procent på fem år. Flera sektorer, inklusive stål, varv, bilindustrin och medicinteknik, står nu inför hotet av avindustrialisering. “Om man vill bli omvald i Europa måste man ta tag i det här innan vi blir helt avindustrialiserade”, tillägger Ling-Vannerus.
Det teknologiska gapet mellan Europa och Kina växer också på grund av Kinas användning av artificiell intelligens. Landet använder AI för att förutse väder, styra elnätet och utveckla energilagring. Enligt World Economic Forum är vissa av dessa system tiotusentals gånger mer effektiva än tidigare metoder.
Trots Kinas framsteg finns det en motvillighet i Europa att bli beroende av kinesisk teknologi, särskilt inom den gröna omställningen. “Det finns en motvillighet i Europa att bli beroende av kinesisk teknologi, framförallt inom den gröna omställningen”, säger Erik Berglöf, chefsekonom på den kinesiskgrundade utvecklingsbanken AIIB.
Med kinesiska fabriker som byggs i Ungern och andra delar av östra Europa, ökar trycket på inhemsk produktion. Samtidigt vill Peking se att EU skrotar tullarna på elbilar och batterier. “Europas största utmaning är att behålla sin teknologiska relevans”, säger William Matthews, seniorforskare vid Chatham House.
