Elprisområden: en nationell utmaning
Kategori
Elprisområden: en nationell utmaning
Bakgrund och förslag
Frågan om elprisområden i Sverige har blivit en het potatis i den politiska debatten. Energiminister Ebba Busch har föreslagit att minska skillnaderna i elpriser mellan olika regioner genom att eventuellt slå samman de nuvarande fyra elprisområdena till ett enda. Detta förslag är en del av regeringens överenskommelse enligt Tidöavtalet, där partierna KD, M, L och SD har lovat att verka för ett gemensamt elprisområde.
Norrländskt motstånd
Förslaget har dock mött starkt motstånd i Norrland. Företag och politiker i regionen varnar för att ett enhetligt elpris skulle kunna leda till ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft. Industrijättar som LKAB och Hybrit är beroende av låga elpriser för sina projekt inom fossilfritt stål. Med högre elpriser riskerar dessa investeringar att stanna upp, vilket skulle kunna påverka Sveriges klimatmål negativt.
Sydsvenska utmaningar
Samtidigt kämpar företag i södra Sverige med höga elpriser. Exempelvis har Hylte Paper i Halland tvingats säga upp 31 personer på grund av höga elkostnader. Om bruket hade legat längre norrut hade kostnaderna varit 200 miljoner kronor lägre. Denna situation påverkar även nyetableringar, där flera elintensiva företag överväger att flytta sina investeringar till norra Sverige eller utomlands.
Flaskhalsavgifter och ekonomiska motiv
En annan aspekt som komplicerar frågan är Svenska kraftnäts roll. Myndigheten har invändningar mot att slå ihop elområdena, delvis på grund av tekniska utmaningar. Men det finns också ekonomiska motiv: dagens prisskillnader genererar stora intäkter till Svenska kraftnät i form av flaskhalsavgifter – över 100 miljarder kronor sedan 2022. Dessa pengar har i huvudsak betalats av elkunder i södra Sverige.
Politiska överväganden
Att förändra elprisområdena är inte bara en teknisk eller ekonomisk fråga – det är en politisk balansgång. Regeringen måste överväga om de ska prioritera nödropen från Skåne och Blekinge, eller stå på norrländsk industris sida. Med valet 2026 i sikte är det långt ifrån säkert att något avgörande beslut fattas före nästa mandatperiod. Frågan är högexplosiv – både bokstavligt och politiskt.
Läs mer här
