Drivmedelsransonering hotar: vad händer om oljekrisen förvärras?
Den pågående konflikten i Iran har satt press på den globala oljemarknaden och ökat risken för att Sverige kan tvingas införa drivmedelsransonering. Medan vi hittills bara upplevt brist på fossila bränslen två gånger – 1956 och 1974 – växer nu oron för att historien kan upprepa sig. Enligt rapporter kan drivmedelsransonering bli verklighet i sommar om konflikten fortsätter.
Varför hotar drivmedelsransonering?
Den största oron gäller störningar i oljetransporter genom Hormuzsundet, en kritisk passage för världens oljeleveranser. Om konflikten drar ut på tiden, särskilt in i sommaren, kan Sveriges beredskapslager inte längre täcka behovet. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, menar att “vi kommer till en gräns även när det gäller klassiska bränslen” och att ransonering kan bli oundviklig om situationen inte förbättras.
Hur kan ransonering genomföras?
Enligt Kopfer skulle en ransonering sannolikt ske enligt “osthyvelsprincipen” – där alla får mindre, snarare än att vissa får allt och andra inget. Problemet är att det handlar om så stora volymer att även små minskningar får stor effekt på samhället.
Vilka bränslen är mest utsatta?
Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap, pekar ut flygbränsle som särskilt sårbart. Eftersom lagren är små och leveranserna måste vara kontinuerliga, kan flygtrafiken drabbas först. För bensin och diesel är läget stabilt just nu, men myndigheten följer utvecklingen noga och förbereder sig för olika scenarier.
Vad händer innan ransonering införs?
Ransonering är alltid sista utvägen. Innan dess kan Energimyndigheten använda informationskampanjer och stimulera kollektivtrafik för att minska efterfrågan. Om läget blir akut kan regeringen besluta om ransonering, där samhällsviktiga funktioner som ambulansflyg prioriteras. Finansminister Elisabeth Svantesson har också uttalat att ransonering av bensin inte kan uteslutas.
Sveriges beredskap och historik
Sverige har ett beredskapslager av drivmedel motsvarande 90 dagars nettoimport, vilket hålls av kommersiella aktörer. Under våren har delar av detta lager släppts ut på marknaden för att stabilisera situationen, ett beslut som tagits på initiativ av IEA. Sedan 1974 har kollektiva lageravtappningar bara skett sex gånger, bland annat under Suezkrisen, oljekrisen 1974 och kriget i Ukraina 2022.
Faq om drivmedelsransonering
När kan drivmedelsransonering bli aktuellt i Sverige?
Om konflikten i Iran fortsätter och störningarna i oljetransporterna kvarstår in i sommaren, kan ransonering bli nödvändig enligt experter.
Vilka bränslen är mest hotade?
Flygbränsle är mest utsatt på grund av små lager och beroende av kontinuerliga leveranser. Bensin och diesel bedöms vara stabila för tillfället.
Hur prioriteras vid ransonering?
Samhällsviktiga verksamheter, som ambulansflyg, prioriteras om tillgången blir så begränsad att det inte räcker till alla.
Vad görs för att undvika ransonering?
Innan ransonering används informationskampanjer och åtgärder för att öka kollektivtrafikresandet. Beredskapslager kan också släppas ut på marknaden.
