Hoppa till innehållet

Dollarn pressas till tre månaders lägsta efter Bessents drag

New York-börsens fasad med amerikanska flaggor.
New York-börsens fasad med amerikanska flaggor. Foto av Jeffrey Zeldman from Manhattan, USA via Wikimedia Commons (CC BY 2.0)
Publicerad:
Uppdaterad:

New York-börsen steg på fredagskvällen samtidigt som dollarn försvagades till den lägsta nivån på tre månader. Rörelsen kom efter att USA:s finansminister Scott Bessent utökat återköpen av statspapper med långa löptider, ett drag som nu får nya följder på valutamarknaden.

Kl. 19.13 var S&P 500 och Nasdaq upp 0,5 procent. Dow Jones hade då stigit 0,8 procent. Samtidigt fortsatte den 30-åriga räntan att röra sig uppåt för andra dagen i rad. Svenska kronan har under 2026 tagit en oväntad vändning och blivit den svagaste valutan bland världens mest omsatta valutor.

Den långa räntan steg med 4 punkter till 5,28 procent. Det mesta av fallet från toppnivån 5,33 procent hade då redan hämtats tillbaka. Den nivån nåddes när finansministern presenterade de utökade återköpen.

Även den 10-åriga räntan steg med 4 punkter till 4,74 procent. Leo Kelly vid Verdence Capital Advisors sade till CNBC att marknaden klarar nivåer kring 4–5 procent. Han varnade för att ett spann på 6–7 procent skulle skapa problem.

Dollarn tappar mot flera valutor

US Dollar Index, som jämför dollarn med tio andra valutor, föll 0,1 procent. Indexet innehåller också den svenska kronan. Trots det lilla dagsfallet handlas dollarn nu på sin svagaste nivå på tre månader.

Robin Brooks, senior fellow vid Brookings Institution och tidigare chefsstrateg för valutahandel på Goldman Sachs, ser Bessents räntedrag som ett tydligt skifte. ”Som Japan har visat oss kan det vara näst intill omöjligt att stabilisera en valuta när den väl gått in i en devalveringsspiral. USA leker med elden med det här återköpet”, skriver han i sitt nyhetsbrev på Substack.

Pressen ökar när budgetunderskottet växer

Steven Barrow, G10-strateg vid Standard Bank, säger att trycket på dollarn ökar när USA försöker hålla nere sina lånekostnader. Han pekar också på ett budgetunderskott på 1 800 miljarder dollar för 2026.

Barrow tycker att direkta jämförelser med Japan går för långt. Han hänvisar samtidigt till att USA i juli använde innehav i euro, inte dollar, när stödköp genomfördes för att stabilisera Japans valuta.

Enligt honom visar det att regeringen försöker skydda den egna valutans ställning. ”Problemet är att USA inte kan ha kvar sin kaka och äta den”, säger han till Bloomberg.

För marknaden innebär utvecklingen att räntor, budgetpolitik och valutaförsvagning nu drar åt samma håll. Det gör dollarn till en allt viktigare signal om hur investerare bedömer USA:s finanspolitik.