Obligationsräntorna stiger på flera fronter, och den 30-åriga räntan i USA nådde under måndagen sin högsta nivå på 19 år, då den passerade 5,3 procent. Denna utveckling väcker frågor kring hur länge aktiemarknaden kan stå emot ett högre ränteläge.
USA leder uppgången
Den japanska marknaden visar också tecken på förändring. Statspapper med en löptid på 30 år i Japan närmar sig nu sin högsta räntenivå någonsin, medan Tyskland, Storbritannien och Frankrike står inför de största kostnaderna för lån på flera decennier.
Hittills i år har aktiemarknaden i stort klarat sig från de värsta effekterna av högre räntor. Nu ser flera bedömare tecken på att det kan vara på väg att ändras, särskilt när obligationsräntor fortsätter att stiga.
Wall Street har redan börjat visa känslighet för rörelsen, enligt marknadsaktörer som följer utvecklingen nära.
Räntekänsliga sektorer tappar först
Fundstrads Mark Newton varnar för att börsen inte kan bortse från en kraftigare uppgång länge till. ”Troligtvis blir det svårt för börsen att helt ignorera en kraftigare ökning av obligationsräntor. De räntekänsliga grupper där pressen blir synlig först, och både Utilities (främst el-, gas- och vattenleverantörer) och fastighetsfonder, har tappat gentemot S&P 500”, skriver Fundstrads Mark Newton under tisdagen.
Han pekar alltså ut sektorer som brukar reagera snabbt när avkastningskraven stiger. Det gäller särskilt bolag och fonder med stabila kassaflöden, där högre räntor gör framtida vinster mindre värda i dag.
Svensk obligationsränta 10 år visar också hur snabbt räntemarknaden kan röra sig när sentimentet skiftar.
Global skuld oroar marknaden
Kjersti Haugland, chefsekonom på DNB Carnegie, anser att den era med låga räntor och låg inflation som kännetecknat Europa och USA efter finanskrisen på 00-talet kan vara på väg att ta slut.
Robin Brooks, senior fellow vid Brookings Institution och tidigare chefsekonom vid IIF samt valutastrateg hos Goldman Sachs, beskriver utvecklingen som global. I ett inlägg på Substack skriver han att världens obligationsmarknader ”börjat brinna” och kallar de stigande långräntorna för ”ett globalt fenomen”.
Brooks menar att USA och Frankrike är logiska kandidater för de största räntelyften, eftersom de har drivit upp sina statsskulder mest.
Svenska marknadsräntor påverkas också av hur investerare prissätter risk och inflation.
Olja och AI-boomen förstärker trycket
Förutom de ökande statsskulderna lyfts även obligationer med hög kreditvärdighet fram, som utfärdas för att stödja AI-boomen, som en viktig orsak till ränteuppgången. Den pågående konflikten i Mellanöstern bidrar också till den rådande osäkerheten.
Årets chock på oljepriserna har haft en större påverkan på Europa än på USA. Mohit Kumar, som är chefsekonom vid Jefferies med fokus på Europa, påpekar i Financial Times att de långa räntorna har följt utvecklingen av oljepriserna under de senaste dagarna.
“Har följt oljepriserna” Obligationer med hög kreditvärdighet som utfärdas för att stödja den pågående AI-boomen, tillsammans med ökande statsskulder, anses vara en betydande faktor bakom ränteutvecklingen, i samband med den pågående konflikten i Mellanöstern.
När oljan passerar 90 dollar per fat, säger Kumar, tar inflationsoron över.
