Dink-paren utmanar barnfamiljer på bostadsmarknaden
Kategori
Bostadsmarknadens nya dynamik: Dink-paren utmanar barnfamiljer
Prisuppgångar och osäkerhet på bostadsmarknaden
Bostadsmarknaden har genomgått en turbulent period med stigande räntor och en förväntad krasch som aldrig inträffade. Istället har marknaden stabiliserats och priserna är nu tillbaka på 2017 års nivåer. Enligt Oskar Öholm, VD på Mäklarsamfundet, finns det tecken på att både aktivitet och priser kan komma att stiga framöver. “Aktivitet och priser kan stiga”, säger han och pekar på faktorer som lägre räntor, stigande reallöner och ett uppdämt flyttbehov efter pandemin.
Strukturella problem och förändrad efterfrågan
Trots de positiva utsikterna finns det strukturella problem som oroar. Sverige har byggt för få familjebostäder och skattesystemet gör det svårt för äldre att flytta från sina villor, vilket bromsar marknaden. “Vi har både ett produktionsproblem och ett mobilitetsproblem”, säger Öholm.
Samtidigt har efterfrågan förändrats. År 2023 föddes i snitt 1,45 barn per kvinna, den lägsta nivån sedan 1700-talet. Trots detta är efterfrågan på småhus fortsatt hög, även bland barnfria par. Dink-par (double income no kids) konkurrerar nu med barnfamiljer om samma bostäder, vilket skapar en utmaning för barnfamiljer med mer begränsad köpkraft.
Behovet av rätt sorts bostäder
För att möta den förändrade efterfrågan behövs det byggas rätt sorts bostäder. “Det har länge fokuserats på kvantitet, men det måste vara mer genomtänkt framåt”, säger Öholm. Det handlar om att bygga bostäder som matchar de olika behoven på marknaden, inte bara fler bostäder.
Övervärderad marknad och hushållens skuldsättning
Frågan om den svenska bostadsmarknaden är övervärderad är ständigt aktuell. Svenska hushåll har den tredje högsta skuldsättningen per capita i EU, men Oskar Öholm menar att statistiken kan vara missvisande. “Ibland kan det ju låta som att alla svenskar har 5–7 miljoner i lån. Men det är ovanligt och koncentrerat till storstäder”, säger han.
Trots den höga skuldsättningen har hushållen klarat av räntechocken utan systemkris, vilket visar att belåningsgraden varit mer hållbar än många befarat. “Folk är också mer pålästa nu. Energieffektivitet och föreningens ekonomi är saker spekulanter idag granskar noggrant”, tillägger Öholm.
Urbaniseringens fortsatta attraktionskraft
Pandemin har förändrat arbetsmarknadsregionerna och fler har nu möjlighet att arbeta hemifrån. Trots detta har det inte skett någon massiv utflyttning från storstäderna. “Det finns fortfarande en stark attraktionskraft i storstäderna med arbetsmarknad, kultur och utbildning”, säger Öholm. Däremot sker en viss utflyttning av barnfamiljer från storstäderna på grund av brist på större bostäder till rimliga priser.
Denna trend kan förstärkas om inte behovet av familjebostäder möts, vilket är en fråga både för marknaden och politiken.
Läs mer här
