Sverige riskerar att bli en digital soptipp
Kategori
Sverige riskerar att bli en digital soptipp
Ökande datacenter och deras påverkan
Antalet datacenter i Sverige ökar stadigt för att möta den växande efterfrågan på datalagring och beräkning. Men trots denna tillväxt finns det en betydande potential för effektivisering inom lagringsområdet. En stor del av den data som lagras används aldrig, vilket innebär att datacenter är fyllda med data som drar ström utan att skapa något värde. Enligt forskarna Professor Tom Jackson och Professor Ian Hodgkinson vid Loughborough Business School, utgör denna oanvända data en form av digitala sopor som konsumerar el och ökar växthusgasutsläppen.
Vad är digitala sopor?
Forskarna definierar digitala sopor som “mörk data”, “ROT-data” och “kall data”. Mörk data är data som samlas in men aldrig används, ROT-data står för redundant, föråldrad och trivial data, och kall data är data som sällan används. Dessa typer av data fyller lagringsutrymme utan att tillföra något värde.
Datacenter och deras utsläpp
Enligt International Energy Agency (IEA) konsumerade datacenter mellan 1-1,5% av all elektricitet globalt och stod för 1% av de energirelaterade växthusgasutsläppen 2023. Forskarna menar att denna andel har ökat och att datacenter nu står för 2,5-3,7% av de globala utsläppen. Detta är jämförbart med flygtrafikens utsläpp, som 2023 stod för 2,5% av de energirelaterade växthusgasutsläppen.
IoT och AI som bidragande faktorer
Internet of Things (IoT) och generativ AI pekas ut som stora bidragande faktorer till det digitala sopberget. IoT-enheter samlar in stora mängder data automatiskt, men endast en liten del av denna data används. Generativ AI skapar också stora mängder data som snabbt blir oanvänd. Forskarna påpekar att även träningsdata för AI-modeller tar upp betydande lagringsutrymme.
Privatpersoners bidrag
Även privatpersoner bidrar till problemet genom att lagra stora mängder foton och videor. Forskarna ger ett exempel från Storbritannien där fem foton per person och dag under ett år motsvarar över 805 000 ton koldioxidutsläpp, vilket är jämförbart med utsläppen från 934 000 tur- och returflygningar mellan London och New York.
Ekonomiska och miljömässiga kostnader
Den icke värdeskapande datan medför även ekonomiska kostnader. Kostnader för el, datacenter och underhåll betalas i slutändan av kunderna. Med ett koldioxidpris på cirka 74 euro per ton i EU skulle kostnaden för utsläppen landa på 2,2–4,1 miljarder euro årligen.
Sverige som en potentiell digital soptipp
Sverige, med sin goda infrastruktur och gröna el, är en attraktiv plats för datacenter. Forskarna menar att Sverige kan leda utvecklingen inom grön AI-utveckling och digital avfallshantering. Men de varnar också för att om beteendet kring dataskapande inte förändras, riskerar Sverige att bli en digital soptipp.
Åtgärder för att minska digitalt avfall
För att motverka det digitala sopberget föreslår forskarna att man endast samlar in och sparar data med ett tydligt syfte. De rekommenderar också att automatisera hanteringen av datans livscykel och använda specialiserade AI-modeller. Politiken kan också spela en roll genom att införa policys för digitalt avfall och stödja utvecklingen av energieffektiva algoritmer.
Läs mer här
