Loading...
Loading...
Danmark har nu tagit över ordförandeskapet i EU och sätter fokus på sin gröna modell för att driva den europeiska omställningen. Med vindkraftverk som pryder landskapet har Danmark blivit en symbol för fossilfri energi. Men i en splittrad union där konkurrenskraft och försvar också står högt på agendan, möter de danska ambitionerna en tuff verklighet.
Som ny ordförande för EU:s ministerråd har Danmark stora planer för att främja den gröna omställningen. “Vi har stora ambitioner för EU:s gröna agenda”, säger Jeppe Bruus, Danmarks minister för grön omställning. Han pekar på det danska exemplet som ett bevis på att kompromisser är möjliga även i komplexa frågor som klimat och lantbruk.
Danmark har nyligen infört hårdare koldioxidskatter på det egna lantbruket, i samråd med lantbrukarna. Nu vill man inspirera EU till liknande initiativ i unionens jordbrukssektor. Bruus framhåller att landet kommer att driva på klimatarbetet under sitt halvår som ordförande i EU:s ministerråd. Ambitionen är att exportera den modell som fungerat på hemmaplan där politiker, lantbrukare och näringsliv lyckats enas om ett brett klimatavtal.
Trots de högt ställda målen kan Danmark räkna med motstånd. Det finns en växande opposition mot EU:s gröna satsningar, ofta från unionens högerpartier. Samtidigt höjs röster för att prioritera konkurrenskraft och försvar, ambitioner som ofta krockar med den gröna omställningen. Lantbrukarnas motstånd är också starkt, vilket fjolårets bondeprotester visade.
Danmarks klimatprofil har inte undgått kritik. Koldioxidskatten på jordbruket anses av vissa vara för låg för att driva verklig förändring. När den införs 2030 ligger nivån på 120 danska kronor per ton, mindre än hälften av vad industrin betalar, och höjs först fem år senare till 300 kronor. Om Danmark ska göra ett märkbart avtryck på europeisk nivå handlar det kanske mindre om att driva igenom ny, djärv lagstiftning. Istället bör fokus hamna på att hålla liv i den gröna omställningen i en tid då många hellre skulle släcka den.
