Arbetstillstånd kontroller: Riksrevisionen avslöjar brister hos Migrationsverket
En ny rapport från Riksrevisionen har riktat strålkastarljuset mot Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd. Granskningen visar att nuvarande rutiner inte är tillräckligt effektiva för att upptäcka och motverka fusk, missbruk och arbetskraftsexploatering. Detta väcker frågor om hur väl skyddet mot skenanställningar och olagliga anställningsavtal egentligen fungerar i Sverige. För mer information om granskningen, se Riksrevisionens granskning visar på brister vid kontroller av arbetstillstånd.
Brister i nuvarande kontroller
Riksrevisionens rapport pekar på flera svagheter i Migrationsverkets arbete. Bland annat saknas tillräckliga kontroller vid ansökan om arbetstillstånd, och efterkontroller av pågående tillstånd är otillräckliga. Dessutom finns det brister i systemstödet och behov av bättre uppföljning. Detta gör det svårt att effektivt motverka skuggkontrakt och handel med anställningsavtal. Läs mer om hur kontroller utförs under anställningstiden på Arbetsgivare Kontroller under anställningstiden.
Myndighetens svar och pågående utveckling
Migrationsverket välkomnar granskningen och menar att rekommendationerna ligger i linje med det utvecklingsarbete som redan pågår. “Vi delar bedömningen att kontrollerna behöver stärkas. De ska vara effektiva och träffsäkra, samtidigt som vi ska upprätthålla en god service när villkoren är uppfyllda och syftet med tillståndet är legitimt,” säger Merima Ilijasevic, sektionschef på Migrationsverket.
Myndigheten har redan vidtagit åtgärder för att förbättra kontrollerna, bland annat genom ökad samverkan med andra myndigheter mot arbetslivskriminalitet och för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Dessutom har Migrationsverket lämnat in en hemställan om lagändringar för att kunna göra bättre datauttag och analyser av personuppgifter.
Kommande lagändringar och rekommendationer
Rapporten innehåller flera rekommendationer till både Migrationsverket och regeringen. Bland annat föreslås att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att lagra uppgifter om arbetsgivare och ombud, samt att de ska kunna begära in fler handlingar och genomföra inspektioner hos arbetsgivare. Regeringen planerar även nya regler för arbetskraftsinvandring från 2026, där lönekrav och undantag samt uteslutning av vissa yrken från möjligheten till arbetstillstånd diskuteras. För mer information om undantag från lönekrav, se Yrken undantas lönekrav arbetstillstånd.
Förbättrade rutiner och samverkan
För att stärka arbetstillstånd kontroller rekommenderas Migrationsverket att använda fler riskindikatorer, säkerställa direktåtkomst till Skatteverkets inkomstuppgifter och relevant företagsinformation, samt utveckla rutiner för att utreda ärenden med högre risk för fusk. Ett välfungerande informationsutbyte inom myndigheten är också avgörande för att upptäcka och förebygga missbruk.
Faq om arbetstillstånd kontroller
Vilka brister har Riksrevisionen identifierat i Migrationsverkets kontroller?
Riksrevisionen har funnit att kontrollerna vid ansökan och efterkontroller av arbetstillstånd är otillräckliga, samt att det finns behov av bättre systemstöd och uppföljning.
Vad gör Migrationsverket för att förbättra kontrollerna?
Migrationsverket arbetar med att stärka sina rutiner, öka samverkan med andra myndigheter och har föreslagit lagändringar för att kunna analysera och använda data mer effektivt.
Vilka förändringar kan komma med den nya lagstiftningen 2026?
Den nya lagstiftningen kan innebära lönekrav, undantag från dessa krav och att vissa yrken utesluts från möjligheten till arbetstillstånd.
Hur påverkas arbetsgivare av de föreslagna förändringarna?
Arbetsgivare kan behöva lämna in fler handlingar, genomgå fler inspektioner och uppfylla nya krav för att få arbetstillstånd beviljade för sina anställda.
