Arbetstidens verklighet: fakta bakom debatten om kortare arbetsvecka
Debatten om arbetstid har återigen blossat upp i Sverige, där LO förespråkar en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Förslaget låter onekligen lockande – vem vill inte arbeta mindre och ändå få samma lön? Men bakom de tilltalande slagorden döljer sig en komplex verklighet som påverkar både företag och samhällsekonomi. Kortare arbetstid – LO:s krav kan förändra arbetslivet för alla.
Arbetstidens utveckling i Sverige
En vanlig missuppfattning är att svensk arbetstid stått still sedan 1970-talet. I själva verket har arbetstiden gradvis minskat genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Inom industrin har man gång på gång hittat lösningar som kombinerar kortare arbetstid med ökad flexibilitet för arbetsgivarna. Den svenska modellen bygger på att sådana förändringar sker i samförstånd, inte genom lagstiftning ovanifrån. Din arbetstid ska framgå av ditt anställningsavtal.
Internationell jämförelse av arbetstid
LO hävdar att svenskar arbetar ovanligt mycket, men statistik från bland annat Eurostat visar motsatsen. År 2022 hade Sverige den femte kortaste arbetstiden bland OECD-länderna, och den faktiska arbetstiden ligger under EU-genomsnittet. Det är alltså en myt att svenskar arbetar mer än andra européer. Arbetstid.
Ekonomiska konsekvenser av kortare arbetsvecka
En central fråga som ofta glöms bort i debatten är vad en arbetstidsförkortning faktiskt skulle kosta. Enligt Konjunkturinstitutet skulle en sänkning till 35 timmars arbetsvecka innebära ett årligt BNP-bortfall på 6,25 procent – motsvarande 400 miljarder kronor för 2024. Det skulle i sin tur leda till minskade skatteintäkter på 165 miljarder kronor, vilket är mer än hela försvarsbudgeten för 2025 eller lika mycket som barnbidrag och garantipension under fem år. Kortare arbetstid: Ekonomins dolda pris och framtidens vägval.
Företagens perspektiv på arbetstid
Teknikföretagens undersökning bland sina medlemmar visar att hälften av de större företagen skulle överväga att lämna Sverige om en lagstadgad arbetstidsförkortning infördes. Bland mindre företag uppger 13 procent att de riskerar att behöva lägga ned verksamheten. Det skulle innebära förlorade jobb och mindre resurser till välfärden.
Den svenska modellen och framtiden
Frågan om arbetstid är viktig, men lösningen ligger i fortsatta förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. I en tid av global konkurrens och ekonomisk osäkerhet är det avgörande att förändringar sker med ansvar och fakta som grund, inte genom svepande politiska beslut.
Faq om arbetstid
Har arbetstiden i Sverige stått still sedan 70-talet?
Nej, arbetstiden har minskat successivt genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Arbetar svenskar mer än andra européer?
Nej, Sverige har en av de kortaste faktiska arbetstiderna i OECD och ligger under EU-genomsnittet.
Vad skulle en 35-timmarsvecka kosta samhället?
Enligt Konjunkturinstitutet skulle det innebära ett BNP-bortfall på 400 miljarder kronor per år och minskade skatteintäkter på 165 miljarder kronor.
Hur påverkas företagen av lagstadgad arbetstidsförkortning?
Många större företag kan överväga att lämna landet och mindre företag riskerar nedläggning, vilket leder till färre jobb och minskade resurser till välfärden.
