Kortare arbetstid: Ekonomins dolda pris och framtidens vägval
Vad innebär kortare arbetstid för svensk ekonomi?
Debatten om kortare arbetstid, särskilt fyradagarsvecka, har tagit fart i Sverige. Många ser möjligheter till bättre balans mellan arbete och fritid, men forskningen pekar på betydande ekonomiska risker. Nationalekonomen Jonas Kolsrud vid Linnéuniversitetet har analyserat effekterna av en lagstadgad arbetstidsförkortning och varnar för att det kan leda till ett BNP-ras motsvarande tre djupa lågkonjunkturer.
Ekonomiska konsekvenser av minskad arbetstid
Enligt Kolsruds studie, som genomfördes på uppdrag av Konjunkturinstitutet 2024, skulle en generell sänkning av arbetstiden med 20 procent – alltså en övergång till fyradagarsvecka – kunna minska BNP med minst tio procent. “Det motsvarar tre riktigt rejäla lågkonjunkturer på kort tid. Det blir ju ett ordentligt fall och sen fastnar man där,” säger Kolsrud.
Forskningen visar att produktivitetsökningen som krävs för att kompensera för färre arbetade timmar är orealistiskt hög. För att bibehålla produktionen skulle effektiviteten behöva öka med 20–25 procent per dag, vilket är svårt att uppnå i de flesta yrken.
Inflation och arbetsmarknadens utmaningar
Om lönerna skulle behållas på samma nivå trots kortare arbetstid, varnar Kolsrud för en “rejäl inflationschock”. Detta skulle tvinga Riksbanken att höja räntan, vilket i sin tur kan leda till ökad arbetslöshet och minskade investeringar. Särskilt låginkomsttagare riskerar att drabbas hårdast, eftersom de redan har små ekonomiska marginaler.
Pilotprojekt och branschvisa lösningar
Det finns exempel på lyckade pilotprojekt där arbetsplatser frivilligt testat kortare arbetstid med bibehållen lön. Resultaten visar på nöjdare medarbetare och minskad sjukfrånvaro, men forskningsledaren Lena Lid Falkman på Karlstads universitet betonar att resultaten bör tolkas med försiktighet. En ny svensk-norsk studie visar att elva arbetsplatser som testade kortare arbetsvecka rapporterade bättre mående och bibehållen produktivitet. Kolsrud menar att mindre, branschvisa förändringar via kollektivavtal kan vara en mer hållbar väg än en generell lagstiftning.
Demografiska utmaningar och framtidens val
Sverige står inför en åldrande befolkning, vilket innebär att färre ska försörja fler. Med låg tillväxt och ökande försörjningsbörda blir det svårt att genomföra stora generella reformer. Kolsrud påpekar att valet mellan mer fritid och högre inkomster måste vara tydligt för alla – det är ett vägval som påverkar hela samhället.
Faq om kortare arbetstid
Hur mycket kan BNP minska vid fyradagarsvecka?
Enligt Jonas Kolsrud kan BNP falla med minst tio procent, vilket motsvarar tre djupa lågkonjunkturer.
Kan produktiviteten öka tillräckligt för att kompensera?
Forskningen visar att det krävs en produktivitetsökning på 20–25 procent, vilket anses orealistiskt i de flesta yrken.
Vilka drabbas hårdast av kortare arbetstid?
Låginkomsttagare riskerar att påverkas mest negativt, eftersom de har mindre ekonomiskt utrymme.
Finns det lyckade exempel på kortare arbetstid?
Ja, vissa pilotprojekt har visat positiva resultat, men dessa är ofta småskaliga och resultaten bör tolkas försiktigt.
Är lagstadgad arbetstidsförkortning möjlig i dagens ekonomi?
Forskare menar att det är svårt att genomföra stora generella reformer på grund av låg tillväxt och demografiska utmaningar.
