USA och Japan arbetar för att förhindra en fortsatt nedgång av yenen. I måndags bekräftade Japans finansministerium en samordnad valutaintervention tillsammans med USA, vilket är den första gemensamma åtgärden sedan 2011. Det gemensamma yenköpet, som var det första sedan 1998, gav endast en kortvarig uppgång, och nu ligger valutan åter runt 159 per dollar.
Interventionen gav bara ett kort andrum
Marknaden reagerade omedelbart när nyheten om stödköpen blev offentlig. Yenen stärktes med drygt en procent och nådde 155,20 per dollar. Denna rörelse var dock kortvarig. Valutan har sedan dess tappat värde igen, vilket får handlare att återigen förvänta sig att myndigheterna kan behöva ingripa. För dem som vill se utvecklingen i ett bredare perspektiv finns också bilden av den svenska kronans svaghet i G10-gruppen, där valutaförsvagning också har blivit en central fråga.
Den japanska ekonomin står under press från flera håll. Räntorna är alltför låga för att attrahera kapital, men en snabb höjning av dem riskerar att förvärra situationen. Detta gör det svårt att försvara yenen när marknaden testar nya lägre nivåer.
USA:s räntelinje ökar trycket
Donald Trump signalerar samtidigt en önskan att hålla amerikanska räntor låga och likviditeten hög. Detta ökar pressen på Japan, eftersom den stora skillnaden i räntor mellan länderna gör det fördelaktigt att låna i yen och investera pengarna på andra ställen.
Guardian beskriver den amerikanska strategin som en strävan att hålla “easy-money-maskinen” i gång. Denna hållning står i kontrast till Japans behov av en starkare valuta, vilket gör yenen ännu mer sårbar.
USA:s åtgärder är också kopplade till oron kring obligationsmarknaden. Japan har över 1000 miljarder dollar i amerikanska statsobligationer. En stor försäljning av dessa obligationer skulle kunna pressa priserna och driva upp räntorna i USA.
Det är samma marknad som påverkas när oljepriset rör sig kraftigt, eftersom större prisförändringar ofta spiller över på räntor, valutor och börshumör.
Obligationer och carry-trade gör frågan större
För Japan utgör innehavet av amerikanska obligationer en viktig dollarreserv. Dessa kan användas för att stödköpa yenen om situationen förvärras. Samtidigt strävar regeringen efter att undvika en stor utförsäljning, eftersom en sådan signal skulle kunna uppfattas som att kontrollen över ekonomin håller på att glida landet ur händerna. Producentpriserna i Japan har överraskat marknaden med en kraftigare ökning än vad analytiker hade förutsett.
Landet brottas dessutom med en åldrande befolkning och låg tillväxt. Det gör en snabb ränteuppgång till ett riskabelt steg. Därför är alternativen få, trots att marknaden fortsätter att pressa valutan.
Scott Bessent, USA:s finansminister, anser enligt Guardian att en kollaps av yenen utgör ett direkt hot mot amerikanska marknader. Samtidigt drar Wall Street nytta av en svag yen, då den gynnar carry-traden där investerare lånar billigt i yen och investerar i bland annat amerikanska techaktier. Det flödet har blivit en betydande finansieringskälla för AI-boomen. Om yenen fortsätter att falla kan Japan tvingas välja mellan att höja räntorna eller sälja amerikanska obligationer, vilket riskerar att snabbt förvandla valutaproblemet till ett amerikanskt problem.
För en bredare bild av dollarns rörelser finns även dollarns framtid 2026, där marknaden väger in hur amerikansk politik kan påverka valutorna framöver. Dessutom är yen (¥, Yen) den valuta som används i Japan.
