Uppsala universitet etablerar kompetenscentrum för djupgeotermisk energi
I jakten på jordartsmetaller och värdefulla råvaror har gruvor blivit fokus. Nu öppnar tekniken för gruvdrift utan traditionella metoder. Uppsala universitet, under ledning av Maria Ask, universitetslektor i geofysik, arbetar för att skapa ett “Kompetenscentrum för djupgeotermisk energi”. Enligt Ask är djupgeotermisk energi ett multifunktionellt energislag som kan producera lokal och väderoberoende baskraft och värme dygnet runt, med minimal klimatpåverkan och begränsat markanspråk.
Djupgeotermi, som utgörs av värme producerad och transporterad till jordskorpan genom geologiska processer, kan bli en central del av ett framtida fossilfritt energisystem. Tekniken möjliggör även utvinning av kritiska råmaterial utan traditionell gruvbrytning, vilket kan bidra till en mer hållbar energiproduktion. I mars genomfördes webbinarier för intresserade, och en ansökan om resurser för att etablera centret ligger hos Energimyndigheten.
Det handlar inte bara om energi, utan även om konkurrenskraft och miljöansvar. Uppsala universitet framhåller att djupgeotermisk energi berör både industri, offentlig sektor och civilsamhälle. Tekniken erbjuder gruvsektorn en möjlighet att agera med mindre miljöpåverkan och att skapa hållbara energitillgångar. E.ON deltar i en förstudie om djupgeotermisk energi, vilket visar på det växande intresset för denna energikälla E.ON deltar i förstudie om djupgeotermisk energi – Via TT.
Marknaden för djupgeotermisk energi rör sig snabbt, och EU-kommissionen förväntas presentera en handlingsplan för geotermisk energi under 2026. Flera ledande aktörer inom energi och industri har redan visat intresse för att delta i ansökan och bidra till Sveriges utveckling inom området. Maria Ask betonar vikten av att positionera sig nu för att etablera ett svenskt centrum för djupgeotermisk energi.
“Visar det sig att vi kan få dual use, producera energi och samtidigt utvinna råmaterial, vore det fantastiskt,” säger Ask. Det handlar om att producera geotermisk energi samtidigt som man undersöker potentialen för att utvinna kritiska råmaterial, vilket representerar en ny och spännande riktning inom geotermi. Geotermisk energi utgörs av värme producerad i jordens inre och transporterad till jordskorpan, och denna teknik kan revolutionera energiproduktionen Geotermi.
FAQ om djupgeotermisk energi
Hur varmt är det 1000 meter ner i marken?
Vid 1000 meters djup kan temperaturen variera, men den ligger ofta mellan 30 och 50 grader Celsius beroende på geologiska förhållanden. Denna värme kan utnyttjas för att producera energi.
Finns geotermisk energi i Sverige?
Ja, geotermisk energi finns i Sverige och det finns flera projekt som utforskar dess potential. Uppsala universitet arbetar aktivt med att utveckla djupgeotermisk energi som en hållbar energikälla.
Vad är nackdelen med geotermisk energi?
Nackdelar med geotermisk energi inkluderar initiala kostnader för installation och infrastruktur, samt potentiella miljöpåverkan vid borrning. Det är viktigt att noggrant överväga dessa faktorer vid utveckling av geotermiska projekt.
Hur varm är jordskorpan?
Temperaturen i jordskorpan ökar med djupet, vanligtvis med cirka 25-30 grader Celsius per kilometer. Detta innebär att djupare borrningar kan nå betydligt högre temperaturer, vilket gör dem mer lämpliga för geotermisk energiutvinning.
