Skogsstriden: Sveriges dilemma mellan råvara och kolsänka

Skogsstriden: Sveriges dilemma mellan råvara och kolsänka

Förslaget om att betala skogsägare för att skjuta upp avverkningen har skapat en djup spricka i Sverige. Med EU:s klimatmål som bakgrund, där unionen senast 2030 måste ta bort 310 miljoner ton koldioxid ur atmosfären, står Sverige inför en betydande utmaning. Som det land med störst skogsareal i EU har Sverige en central roll i att nå detta mål.

Staten vill betala för kol i träden

En parlamentarisk kommitté har föreslagit att staten ska erbjuda skogsägare bindande kontrakt: om de väntar minst fem eller tjugo år extra med att hugga ner sin skog, ska de få 400 kronor per ton koldioxid som träden binder. Enligt sekretariatets beräkningar skulle det för en genomsnittlig svensk skog innebära cirka 2 700 kronor per hektar och år, rapporterar SVT. Kostnaden för skattebetalarna beräknas till drygt 2,3 miljarder kronor fram till 2030.

Industrin varnar för konsekvenser

Skogsindustrins branschorganisation är starkt kritisk till förslaget. Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, menar att förslaget skulle slå hårt mot hela sektorn. “Mycket råvara kommer att tas bort från marknaden om lagstiftningen går igenom”, säger hon. “Småskaliga sågverk riskerar också att stänga på grund av ökade råvarukostnader”. En rapport från branschen varnar för att så många som 7 200 jobb kan hotas.

Politisk spricka

Förslaget har även väckt hård kritik politiskt. Carl-Wiktor Svensson, Kristdemokraternas ledamot, uttrycker oro över förslagets påverkan på lokala skogsbrukare och Sveriges konkurrenskraft. Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen kallar idén “en väldigt dålig idé” och hoppas att EU backar från sina klimatambitioner.

Marknaden går före

Trots den politiska debatten har privata aktörer redan börjat agera. Estniska Arbonics, ett bolag som förmedlar koldioxidkrediter mellan skogsägare och företag, har startat verksamhet i Sverige. Redan har man haft kontakt med omkring 500 svenska skogsägare. “De har väntat på något liknande”, säger bolagets grundare Kristjan Lepik.

En tredje inkomstkälla

Mats Liss i Dalarna, en av de första svenska skogsägarna att haka på, har nyligen tecknat ett avtal med Arbonics som omfattar halva hans mark. “Vi får redan intäkter från timmerförsäljning, liksom glädje av att tillbringa tid i skogen”, säger han. “Koldioxidintäkter kan nu ge en tredje fördel”.

FAQ

• Vad är förslaget om skogsavverkning? Staten föreslår att betala skogsägare för att skjuta upp avverkningen för att binda mer koldioxid.
• Hur mycket kan skogsägare tjäna? Cirka 2 700 kronor per hektar och år.
• Vad är kostnaden för skattebetalarna? Drygt 2,3 miljarder kronor fram till 2030.
• Vilka är de politiska reaktionerna? Förslaget har mött både stöd och stark kritik från olika politiska partier.
• Hur påverkar detta skogsindustrin? Det kan leda till minskad råvara och hota upp till 7 200 jobb.