Skalbaggar och elnät: en oväntad symbios

Elektrifieringen av Sverige, med nya kraftledningar som ryggrad, är avgörande för att landet ska kunna växa hållbart och klara klimatomställningen. Men vad händer med naturen när nya kraftledningar dras genom skog och reservat? Erfarenheterna från ett elnätsprojekt i Huddinge visar att energiinfrastruktur och biologisk mångfald inte står i motsats till varandra – tvärtom kan de gå hand i hand. En av Sveriges mest hotade skalbaggar, den bredbandade ekbarkbocken, fann till och med ett nytt hem i kraftledningsgatan.

Vattenfalls stora satsning

Stockholm växer och elnätet räcker inte längre till. Därför genomför Vattenfall Eldistribution den största förstärkningen av regionnätet på decennier – 30 mil nya ledningar och investeringar på sex miljarder kronor. I Huddinge innebär det en 11 kilometer lång kraftledning mellan Flemingsberg och Ekudden, till stor del i områden med skyddad natur.

Ekologiska kompensationsåtgärder

Att bygga nya ledningar i känsliga miljöer där träd behöver avverkas kräver varsamhet. Därför har projektet omfattats av en rad skydds- och kompensationsåtgärder. Erik Pettersson, tillståndsspecialist på Vattenfall Eldistribution, säger: “Ledningarna är nödvändiga för att samhället ska fungera. Samtidigt innebär byggnationen en påverkan på naturmiljön. Genom de ekologiska kompensationsåtgärderna strävar vi efter att inte bara väga upp för denna påverkan, utan också att stärka naturvärdena i området så att både samhället och naturen får ökad nytta.”

Den bredbandade ekbarkbocken en oväntad vinnare

Avverkade träd har blivit kvarlämnade stammar och död ved som gynnar skalbaggar och andra insekter. Bortsprängda stenmassor har blivit rösen för grod- och kräldjur, fågelholkar ska sättas upp, sandblottor för bin finns med i planerna och öppna marker ska bli beteslandskap för kor.

Mest anmärkningsvärt är nyetableringen av en av Sveriges mest hotade skalbaggar, den bredbandade ekbarkbocken. Arten är beroende av solbelyst död ekved och har tidigare bara påträffats på ett fåtal platser i landet. När träd i Huddinge fälldes för kraftledningen lämnades ekvirke kvar och placerades ut i solbelysta slänter – och redan samma sommar lockades skalbaggen dit.

Richard Vestin, en av Huddinges kommunekologer, säger: “Det är något helt fantastiskt. Åtgärderna gav snabb effekt och flera fynd av den ovanliga skalbaggen har gjorts längs ledningssträckan. Det innebär att vi har skapat en god livsmiljö för inte bara den bredbandade ekbarkbocken utan för mängder av andra arter, vilket är positivt för den biologisk mångfalden.”

Framtidens elnät och naturvård

När projektet står klart blir skogen längs sträckan en ny sorts natur: en korridor med öppna marker, betesdjur och livsmiljöer för allt från hackspettar till hasselsnokar. Erfarenheterna från Huddinge visar att elektrifiering och naturvård kan förenas och till och med stärka varandra.

Fakta om Kapacitet Stockholm

Vattenfall Eldistribution bygger om transformatorstationer, nya elledningar och uppgraderar befintliga ledningar för att genomföra en spänningshöjning av elnätet till 130 kV. Arbetet pågår till 2030 och har en investeringskostnad på 6 miljarder kronor. Uppgradering ska ske i flera kommuner, inklusive Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, och fler.

Vanliga frågor

Vad är syftet med Vattenfalls projekt i Huddinge?
Projektet syftar till att förstärka regionnätet och säkerställa en hållbar energiförsörjning samtidigt som det främjar biologisk mångfald.
Hur påverkar projektet den bredbandade ekbarkbocken?
Projektet har skapat en gynnsam livsmiljö för den hotade skalbaggen genom att lämna kvar död ved i solbelysta områden.
När beräknas projektet vara klart?
Ledningssträckan Flemingsberg-Ekudden beräknas stå klar och tas i drift 2026.