Under handelssessionen steg oljepriserna efter att nya indikationer visade att dialogen mellan USA och Iran inte handlar om att förlänga vapenvilan. Brent-råoljan ökade med 7 cent och nådde 88,98 dollar per fat, medan WTI-råoljan samtidigt steg med 7 cent till 83,27 dollar per fat.
En högt uppsatt iransk källa sade till Reuters att frågan om förlängning inte låg på bordet. Ur Teherans perspektiv finns det inget startdatum för avtalet, och därför ingen grund för en förlängning.
Iranbeskedet höll uppe marknaden
Marknaden blev också mer tveksam till att en snabb överenskommelse kan nås som minskar störningarna i råoljeflödena från regionen. Det ökade trycket på oljepriser kom trots att osäkerheten kring konflikten redan är hög.
Simon-Peter Massabni, som är affärsutvecklingschef på mäklarfirman XS.com, påpekade att riskerna kring oljetransporter fortsätter att öka. Enligt honom bidrar detta till att hålla priserna på en hög nivå.
Reuters rapporterade att oljepriserna förblev höga när marknaden vägde in risken för en ny eskalering. Det handlar inte bara om diplomati, utan också om hur säkra transportvägarna är.
Hot mot sjövägarna pressar utbudet
På tisdagen meddelade de amerikanska styrkorna och huthierna i Jemen om separata angrepp mot fartyg i Hormuzsundet samt Bab el-Mandebsundet. Dessa sund är avgörande för transport av olja och gas från Mellanöstern, förutom Suezkanalen.
Enligt sjöfartsdata passerade endast åtta fartyg genom Hormuzsundet på tisdagen, vilket var det lägsta antalet på en vecka. Normalt sett går det i genomsnitt mellan 125 och 140 fartyg genom denna rutt varje dag, vilket nu oroar marknaden.
För den som följer oljepriser och inflation är det här en viktig påminnelse om hur snabbt transportstörningar slår mot marknaden.
Efterfrågan bromsar uppgången
Även om utbudsriskerna stödjer priserna, sätter en svagare efterfrågan samtidigt begränsningar för prisuppgångar. I sin månatliga rapport som publicerades på onsdagen sänkte OPEC sin bedömning av tillväxten för den globala oljeefterfrågan under 2026 till 580 000 fat per dag.
Även IEA, det internationella energiorganet, har sänkt sina prognoser. Myndigheten förutspår nu en nedgång i oljeefterfrågan med 1,6 miljoner fat per dag under 2026.
Samtidigt bedömer IEA att oljeutbudet minskar med 4,3 miljoner fat/dag. Det skulle ge ett totalt underskott på cirka 1,27 miljoner fat/dag i år.
Simon Wong, portföljförvaltare på Gabelli, sade att nedrevideringen inte var oväntad. Han hänvisade till att raffinaderier, särskilt i Asien, har svårt att säkra råolja när Hormuzsundet är stängt och därför tvingas minska kapaciteten.
En annan faktor som tynger marknaden är de amerikanska råoljelagren. Enligt den amerikanska energiinformationsbyrån, EIA, ökade lagren förra veckan mer än väntat och noterade sin största veckoökning sedan januari 2023.
Ökningen berodde främst på lägre export och högre import. Analytiker bedömer att det visar hur marknaden just nu dras åt två håll samtidigt.
På kort sikt fortsätter geopolitiska risker och störningar i transporterna att stödja oljepriserna. På längre sikt begränsar svagare efterfrågeutsikter samt ökande amerikanska lager möjligheten för nya kraftiga prislyft.
För den som vill följa prisbilden löpande finns också aktuella råvarupriser och marknadsdata hos externa källor.
Det är den balansen som nu styr handeln. Marknaden reagerar på hoten mot utbudet, men räknar samtidigt med att efterfrågan inte växer lika snabbt som tidigare.
