Enligt en studie från University of Pennsylvania är chefer som har starka narcissistiska drag mer benägna att motsätta sig distansarbete. Forskarna kopplar detta motstånd till en strävan efter status, makt och självförhärligande. Resultatet baseras på en analys av 359 chefer och visar att frågan om hemarbete också är kopplad till personlighetsdrag.
Studien som pekar ut narcissism
I den första delen av forskningen analyserades 259 chefer på hög nivå från företag listade på Fortune 500. Forskarna jämförde chefernas offentliga uttalanden och företagsdokument med deras syn på distansarbete under covid-19-pandemin.
I den andra delen av studien fick ytterligare 100 chefer besvara frågor som möjliggjorde en mätning av både deras personlighet och inställning till arbete utanför kontoret. Enligt BBC visade det sig att narcissism var det enda personlighetsdrag som konsekvent kunde förutsäga motståndet mot distansarbete.
Claire Hart, docent i personlighetspsykologi vid brittiska University of Southampton, sammanfattar slutsatsen så här: ”Det förklarar varför ledare med högre grad av grandios narcissism är mer motvilliga till distansarbete, det hela beror på ett centralt drag hos narcissism, drivkraften att tillfredsställa behov kopplade till status, makt och självförhärligande”, förklarar Claire Hart.
Varför kontoret lockar vissa chefer
Forskarna observerade även ett samband mellan hur cheferna bedömde sig själva och deras uppfattning om kontorsarbete. Ju mer självsäker en ledare var om sin egen betydelse, desto starkare blev behovet av makt och status.
Det hängde i sin tur ihop med en större vilja att kräva obligatorisk närvaro på kontoret. För den som vill förstå varför distansarbete i Sverige ser olika ut mellan arbetsplatser är det här en viktig pusselbit.
På kontoret blir hierarkin synlig. Chefen har ofta ett eget rum och ser medarbetarna röra sig i lokalen. Vid ett digitalt möte blir samma person bara en ruta på skärmen. Forskare har också noterat att den fysiska närvaron ger chefer en dopamin-kick som distansarbete inte kan erbjuda.
Konsekvenser för arbetsmiljön
Studien ger en möjlig förklaring till varför vissa ledare vill ha tillbaka personalen till kontoret, även när arbetet kan skötas på distans. För medarbetarna kan det innebära fler krav på fysisk närvaro och mindre frihet i vardagen.
Det finns också en annan sida av frågan. När chefer använder digitala verktyg för att kontrollera arbete hemifrån kan gränsen mellan uppföljning och övervakning bli tunn. Det är en utveckling som också påverkar hur konflikträdda chefer uppfattas av sina anställda.
Diskussionen om hur mycket arbete som bör utföras hemifrån och hur mycket som ska ske på kontoret fortsätter även efter pandemin. För många företag handlar detta inte bara om produktivitet, utan också om ledarskap och förtroende.
Resultaten från forskningen visar att motståndet mot distansarbete inte alltid behöver grunda sig på verksamhetens behov. I vissa fall kan det lika gärna spegla chefens egen strävan efter att synas, styra och få bekräftelse. Många chefer är fast beslutna att få tillbaka sina anställda till kontoret, oavsett kostnaden, vilket kan resultera i en arbetsmiljö som präglas av osäkerhet och frustration.
