Irankriget har inte närmat sig någon lösning trots en 60-dagarsplan mellan USA och Iran. Tidsfristen gick ut på måndagen, utan att något avtal tycks ha förlängts. Frågorna om uran, Hormuzsundet och sanktioner står kvar, och utvecklingen pekar snarare mot fortsatt låsning.
60 dagar utan genombrott
Parterna skulle enligt avsiktsförklaringen från den 17 juni försöka nå en lösning på krigets centrala frågor inom en period av 60 dagar. Målet var att få ett slut på striderna och att samtalen skulle leda mot fred. Oljepriser stiger efter Iranbesked och hot mot sjötransporter.
Den process som skulle bli snabb har istället dragit ut på tiden. Enligt rapporter har inga nya förhandlingar initierats från den iranska sidan. USA och Iran är fortfarande långt ifrån enighet i de mest kritiska frågorna.
Avsiktsförklaringen bestod av 14 punkter. Den omfattade också ett möjligt fredsavtal längre fram, men inget av det har fått verkligt genomslag.
Uranfrågan splittrar parterna
En viktig aspekt rörde Irans höganrikade uran. USA har sedan kriget bröt ut stått fast vid att Iran aldrig får tillåtas att ha kärnvapen.
Tillsammans skulle USA och Iran arbeta fram en strategi för hanteringen av uranet, vilket skulle ske parallellt med att de amerikanska sanktionerna lättades.
Oenigheten uppstod tidigt. Det var oklart huruvida inspektörerna från IAEA, det vill säga Internationella atomenergiorganet, skulle ges tillstånd att göra nya besök. Det fanns även osäkerhet kring vem som skulle ansvarar för arbetet med uranet.
Iran har meddelat att inga ytterligare förhandlingar har genomförts. Samtidigt har USA upprepade gånger hotat med nya anfall mot Irans kärnanläggningar.
Hormuzsundet och oljan pressar läget
Stigande oljepriser har uppstått som en konsekvens av Irans motåtgärder i konflikten. Efter inledande attacker från USA och Israel riktade Iran militära hot mot sjötrafiken i Hormuzsundet.
Det sundet hanterar omkring en femtedel av världens oljeexport. USA:s vicepresident JD Vance sade i fredags att ”USA krigar för att oljepriset ska gå ned”. Han placerade då kärnenergifrågan som tvåa på prioriteringslistan.
En administrativ roll för Iran vid en eventuell öppning av sundet angavs i avsiktsförklaringen. Iran har dock istället påstått att de har fullständig kontroll och har genomfört attacker mot fartyg som de anser bryter mot reglerna.
USA har svarat med nya anfall. Iran kräver samtidigt att USA gör eftergifter för att sundet ens tillfälligt ska öppnas.
Striderna sprids i regionen
Vapenvilan skulle följas av samtal, men i stället har striderna fortsatt på flera håll. I Libanon trappade USA:s allierade Israel upp mot Iranallierade Hizbollah.
Det visade sig tidigt att parterna inte var överens om huruvida Libanon omfattades av uppgörelsen. Därefter följde iranska fartygsattacker nya amerikanska bombningar.
Iranska anfall har också riktats mot en rad länder i regionen. Den Iranallierade Huthirörelsen i Jemen har dessutom angripit oljetankrar i Röda havet.
I praktiken har nästan inga av avsiktsförklaringens 14 punkter uppfyllts. Det som skulle bli en väg mot fred har i stället blivit ett ordkrig inför öppen ridå.
Vad uppgörelsen lovade
Avsiktsförklaringen sade att båda sidor och deras allierade först skulle upphöra med all krigföring. Den delen omfattade även Libanon, vilket skapade oenighet från början.
USA skulle upphöra med sin sjöblockad mot Iran och säkerställa att exporten av iransk råolja kunde återupptas. Frysta iranska tillgångar skulle dessutom börja bli tillgängliga. Riksbankens räntebesked: Osäkerheten rusar inför 20 augusti.
Iran skulle ge tillstånd för handelstrafik genom Hormuzsundet under en period av 60 dagar och återigen lova att aldrig skaffa kärnvapen. Vidare skulle fortsatta diskussioner om kärnmaterial kopplas till lättnader i sanktionerna.
Skulle ett fredsavtal nås, skulle USA avskaffa alla sanktioner och dra tillbaka sina militära enheter från Irans närområde. Dessutom skulle USA och regionala allierade arbeta fram en plan för att Iran skulle få motsvarande drygt 2 800 miljarder kronor för sin återuppbyggnad och ekonomiska utveckling. Flygstörningar Mellanöstern, så påverkas svenska semesterresor 2026.
Men efter 60 dagar finns inget tecken på att den planen har blivit verklighet. Irankriget.
