Höjd pensionsålder förändrar normen för när vi går i pension

När Sverige 2023 höjde pensionsåldern från 65 till 66 år blev konsekvenserna större än väntat. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att höjningen inte bara påverkat dem som är beroende av garantipension och bostadstillägg – även många utan dessa förmåner har valt att vänta med pensionen.

– Att nästan en av fem utan garantipension eller sjukersättning skjuter upp sitt pensionsuttag visar att åldersgränserna i pensionssystemet fungerar som normgivande signaler, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.

---

Varför fler väntar med pensionen

För personer med garantipension eller bostadstillägg är valet givet – uttaget måste senareläggas eftersom åldersgränsen styr tillgången till stöden. Men rapporten visar att 17 procent av dem utan dessa förmåner också väljer att vänta. Ungefär hälften tar ut pensionen vid 66 år, medan en betydande andel skjuter upp det ännu längre.

Detta tyder på att åldersgränserna i pensionssystemet fungerar som en sorts normgivande riktmärke även för grupper som egentligen inte omfattas direkt av reglerna.

---

Pensionsnormen förskjuts – bekräftas av internationell forskning

Rapporten bygger på en jämförelse mellan personer födda 1957 och 1958. De senare påverkades direkt av den höjda pensionsåldern, och resultatet visar att normen för när det är ”normalt” att gå i pension nu förskjutits uppåt.

Internationella studier stödjer bilden: när pensionsåldern höjs tenderar hela samhällets syn på pensionering att förändras. Pension vid 65, som länge varit standard, är inte längre lika självklart.

---

Behov av tydligare information

En utmaning är att många i den första berörda årskullen, födda 1958, redan planerat sitt pensionsuttag när beslutet fattades. Pensionsmyndigheten menar att tidigare och mer tydlig kommunikation hade kunnat göra att fler anpassade sig till den nya normen.

---

Rapportserie om pensionsåldern

Rapporten Pensionsnormen i förändring – Hur höjda åldersgränser påverkar pensionsåldern är den första i en serie på tre. De kommande rapporterna kommer att analysera:

• Vilka utträdesvägar som används innan pension och vilka inkomstkällor som spelar störst roll.

• Vilken effekt den höjda pensionsåldern får på arbetskraftsdeltagande och sysselsättning i Sverige.

---

FAQ – Höjd pensionsålder

Varför höjdes pensionsåldern?
För att möta ökad medellivslängd och säkra pensionssystemets långsiktiga hållbarhet.

När började den nya pensionsåldern gälla?
Från och med 2023 höjdes åldersgränsen för grundskydd från 65 till 66 år.

Vilka påverkas mest?
Framför allt de som får garantipension och bostadstillägg, men även andra grupper väljer att vänta med pensionen.

Hur många väntar nu?
Cirka 17 procent av de som tidigare tog ut pension vid 65 år skjuter upp det.

Vad händer härnäst?
Under 2025 publiceras två ytterligare rapporter som belyser effekterna på arbetskraft, sysselsättning och vägar till pension.