Hoppa till innehållet

Egnahem pressas när 1,43 barn per kvinna föds i Sverige

Radhus på Varbergsgatan, Egnahem.
Radhus på Varbergsgatan, Egnahem. Foto av Jsdo1980 via Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)
Publicerad:
Uppdaterad:

Sju av tio svenskar föredrar att bo i småhus, men utbudet räcker inte till. Enligt TMF:s debattinlägg byggs det nu det lägsta antalet egnahem på över 100 år. Skribenten påpekar att den nuvarande obalansen mellan efterfrågan och byggande påverkar både familjebildning och bostadsmarknaden.

Kommunerna styr mycket av utbudet

Gustaf Edgren, expert på bostadspolitik hos Trä- och Möbelföretagen, påstår att plan- och bygglagen i praktiken favoriserar hög täthet framför egnahem. Han framhäver kommunernas detaljplanering som ett viktigt verktyg för att öka antalet villor och radhus. Edgren understryker att kommuner som aktivt arbetar med detaljplanering för att öka byggandet av villor och radhus kan möta den efterfrågan som finns.

Han lyfter också fram bostadspolitikens vägval som en fråga där kommuner kan välja en mer riktad linje. Enligt honom kan nya tomter göra att fler barnfamiljer hittar ett rymligare boende.

Avgifter driver upp kostnaden

Edgren noterar att kostnaderna för bygglov, el, lantmäteri, vatten och avlopp har ökat snabbare än den generella prisutvecklingen. Han nämner att kostnaden för elnätsanslutning har stigit med 67 procent mellan 2021 och 2024. Dessutom kan avgifterna för vatten och avlopp variera med uppemot 300 000 kronor mellan olika kommuner, vilket resulterar i stora kostnadsskillnader beroende på bostadsort.

Som en referens visar Egnahemsrörelsen hur djupt idén om eget boende har påverkat den svenska bostadspolitiken genom historien. En nationell översyn med begränsningar för avgiftsskillnaderna skulle kunna ge fler kommuner möjlighet att attrahera barnfamiljer som söker ett större boende.

Färre barn och en politisk tidsfrist

Debattören kopplar bristen på bostäder till familjebildning. Han påpekar att unga par som önskar bilda familj har svårt att ta steget när flytten till en större bostad fördröjs. Konsekvenserna av att inte hantera detta är allvarliga. Unga par får svårare att bilda familj, vilket i sin tur påverkar befolkningsutvecklingen. Han hänvisar dessutom till att barnafödandet i Sverige sjönk till 1,43 barn per kvinna förra året, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes 1751.

För att hantera situationen önskar han en blocköverskridande överenskommelse kring bostadsförsörjningen. Enligt Edgren är valåret 2026 en lämplig tid för att ändra riktning. Han vill att kommunerna ska planera för fler tomter för egnahem så att fler kan uppfylla sin dröm om ett eget småhus. Både staten och kommunerna måste bidra för att skapa förutsättningar för en hållbar bostadsmarknad.