Arbetstidsförkortning hotar välståndet i Örebro län
Debatten om arbetstidsförkortning har tagit ny fart i Sverige, och frågan om att sänka veckoarbetstiden från 40 till 35 timmar med bibehållen lön väcker starka känslor. Men vad skulle en sådan förändring innebära för Örebro läns ekonomi och invånare? Nya siffror från Svenskt Näringsliv visar att konsekvenserna kan bli dramatiska.
Ekonomiska effekter av arbetstidsförkortning
En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle enligt beräkningar minska välståndet i Örebro län med hela 13 miljarder kronor per år. Det motsvarar 42 541 kronor per invånare och år. På nationell nivå skulle BNP minska med 517 miljarder kronor årligen, vilket innebär mindre resurser till välfärd, investeringar och löneökningar. Enligt en ny rapport från Almega skulle en sänkning av den lagstadgade arbetsveckan från 40 till 35 timmar leda till ett minskat välstånd.
Företagens och invånarnas oro
Karl Hulterström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Örebro län, uttrycker oro över förslaget: “Sverige och Örebro län befinner sig i ett allvarligt läge med stora behov på många områden. Det sista länets företagare och invånare behöver är sänkt välstånd.” Han menar att det är viktigare än någonsin att stärka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för tillväxt. Enligt en artikel i Dagens Industri är kortare arbetstid fortfarande fel väg att gå, då det inte leder till ökat välstånd.
Arbetstid – en fråga för parterna
Frågan om arbetstid har länge varit föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Hulterström betonar att “arbetstiden är, precis som lönerna, en fråga för parterna att branschvist förhandla om. Att politiskt tvinga fram sänkt arbetstid med bibehållen lön gör länets innevånare fattigare.” Enligt Svenskt Näringsliv finns det flera myter om kortare arbetstid som behöver bemötas.
Vad står på spel för Örebro län?
Om förslaget om arbetstidsförkortning blir verklighet riskerar Örebro län att förlora viktiga resurser som annars hade kunnat användas till att utveckla välfärden, skapa nya jobb och investera i framtiden. Diskussionen om arbetstidsförkortning är därför inte bara en fråga om arbetslivets villkor, utan också om länets och Sveriges ekonomiska framtid. Enligt Finanstidning innebär kortare arbetstid betydande ekonomiska risker och framtidens vägval måste noga övervägas.
Faq om arbetstidsförkortning
Hur mycket skulle Örebro län förlora vid en arbetstidsförkortning?
Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar skulle länet förlora 13 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 42 541 kronor per invånare.
Varför diskuteras arbetstidsförkortning just nu?
Fackliga organisationer driver frågan och det finns även politiska diskussioner om att reglera arbetstiden nationellt.
Hur påverkas välfärden av minskad arbetstid?
Minskad arbetstid leder till lägre BNP, vilket innebär mindre resurser till välfärd, investeringar och löneökningar.
Vem bestämmer över arbetstiden?
Traditionellt är det arbetsmarknadens parter som förhandlar om arbetstid i branschvisa avtal, men nu diskuteras även politiska beslut.
