Ålderismens pris: 70 miljarder förlorade varje år i Sverige
Ålderism på arbetsmarknaden är inte bara en fråga om rättvisa – det är också en dyr affär för Sverige. Varje år går landet miste om cirka 70 miljarder kronor eftersom många äldre lämnar arbetslivet tidigare än de egentligen vill. Samtidigt växer den äldre befolkningen snabbt, vilket gör frågan om ålderism och arbetsliv högaktuell. Enligt en rapport från Akavia är Sverige sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden.
Ålderism på arbetsmarknaden – en dold kostnad
Enligt Per Skedinger, docent i nationalekonomi och forskare vid Ratio, är äldre Sveriges största outnyttjade arbetskraftsreserv. Han menar att om fler äldre fick möjlighet att arbeta längre skulle Sveriges BNP kunna öka med drygt en procent – motsvarande 70 miljarder kronor årligen. “Det handlar om flexibilitet”, säger Skedinger, och pekar på att arbetsmarknaden ofta är dåligt anpassad för äldre. Ålderism på arbetsmarknaden skapar osynliga hinder för erfarna arbetssökande, vilket ytterligare försvårar situationen.
Fler äldre vill arbeta vidare
Rapporter visar att många äldre både vill och kan fortsätta arbeta, men att de ofta stöter på hinder. Det gäller både de som är arbetslösa och de som inte längre aktivt söker jobb men ändå vill arbeta. Enligt Skedinger är en viktig orsak att arbetsmarknaden inte matchar äldres behov och preferenser. Mellkvist beskriver ålderism som ett slöseri av gigantiska mått, vilket understryker vikten av att ta itu med dessa hinder.
Flexibilitet är nyckeln
De yrken som fungerar bäst för äldre är ofta chefsroller och arbeten som kräver högskoleutbildning. Här finns större möjligheter till flexibla arbetstider och anpassade arbetsuppgifter. “Det handlar om flexibilitet både i arbetstidens omfattning och förläggning. Det är väldigt högt efterfrågat, och för att få det är många beredda att gå ner ganska mycket i lön”, säger Skedinger.
Utmaningar i vissa yrken
Tyngre yrken inom bygg, städ och omsorg är däremot mindre lämpade för äldre. Undersköterska pekas ut som det minst äldrevänliga yrket, enligt rapporten. För att fler ska kunna arbeta längre krävs därför bättre arbetsmiljö, minskad fysisk belastning och större möjlighet att påverka sitt arbete. Skandia och Pluskommissionen har också satt ålderismen under lupp för att skapa ett mer inkluderande arbetsliv.
Vägen framåt: individanpassade lösningar
För att ta tillvara på den äldre arbetskraften föreslås mer individanpassade lösningar på arbetsplatserna. Det handlar om att skapa flexibla arbetsvillkor och anpassa arbetsuppgifter efter individens förutsättningar. Skedinger menar att detta är avgörande för att möta äldres behov och minska ålderismens negativa effekter på både samhälle och ekonomi. Jobbonärer kan också spela en roll i att stärka pensionen och bekämpa ålderism, vilket ytterligare kan bidra till att fler äldre stannar kvar i arbetslivet.
Faq om ålderism på arbetsmarknaden
Hur mycket kostar ålderismen Sverige varje år?
Enligt forskare förlorar Sverige cirka 70 miljarder kronor årligen på att äldre lämnar arbetslivet i förtid.
Vilka yrken är mest äldrevänliga?
Chefsyrken och arbeten som kräver högskoleutbildning är mest anpassade för äldre, tack vare större flexibilitet.
Varför vill många äldre fortsätta arbeta?
Många äldre känner sig pigga och vill bidra, men möter hinder på arbetsmarknaden som gör det svårt att fortsätta jobba.
Vad kan göras för att fler äldre ska kunna arbeta längre?
Bättre arbetsmiljö, flexibla arbetstider och individanpassade lösningar är viktiga åtgärder för att möjliggöra ett längre arbetsliv för äldre.
