Vräkningsförebyggande arbete: varför ökar ändå avhysningarna i Sverige?

vräkningsförebyggande arbete
Vräkningsförebyggande arbete ökar, men avhysningarna stiger ändå. Läs om orsaker, statistik och möjliga lösningar för hushåll i Sverige.. Foto: Antonio_Cansino -Pixabay.com
Publicerad:
Uppdaterad:

Vräkningsförebyggande arbete: varför ökar ändå avhysningarna?

Trots att vräkningsförebyggande arbete blivit en självklarhet hos de flesta bostadsbolag i Sverige, fortsätter antalet avhysningar att stiga. Enligt Sveriges Allmännyttas rapport “Bästa vräkningen? Den som inte blev av” har antalet verkställda vräkningar ökat med 53 procent sedan 2017. Samtidigt har antalet barn som drabbas av avhysning ökat från 449 till 711 på bara fyra år.

Vräkningsförebyggande arbete – en självklarhet

Idag arbetar 86 procent av bostadsföretagen aktivt med vräkningsförebyggande insatser, och 91 procent samarbetar med socialtjänsten. Det handlar om tidiga insatser, hembesök, avbetalningsplaner och samordning med kommunen. Dessa metoder har blivit standard i stora delar av landet och visar på ett växande engagemang för att minska antalet avhysningar.

Ekonomiska utmaningar bakom ökningen

Trots dessa insatser ökar alltså avhysningarna. Åsa Schelin, expert inom bostadssociala frågor på Sveriges Allmännytta, menar att det främst är hushållens ekonomi som ligger bakom utvecklingen. “När hushållens ekonomi inte går ihop ökar risken för avhysning, oavsett hur bra samverkan mellan bostadsbolag och socialtjänst fungerar,” säger hon. Obetalda hyror är den vanligaste orsaken till uppsägning, och många bostadsbolag vittnar om att hyresgästernas ekonomiska marginaler krymper.

Vad kan förbättras?

Rapporten pekar på flera möjliga förbättringsområden. Bostadsföretagen efterlyser bland annat:

  • Tidigare insatser från socialtjänsten
  • Kortare handläggningstider hos myndigheter
  • Bättre samordning mellan kommunala funktioner
  • Förstärkt och indexerat bostadsbidrag
  • Stärkt stöd vid psykisk ohälsa

Samverkan och tidiga insatser är avgörande, men när hushållens ekonomi sviktar krävs även nationella reformer. Ett moderniserat och indexerat bostadsbidrag lyfts fram som särskilt viktigt.

Barn och avhysningar – stora skillnader mellan kommuner

Under 2024 var det 179 kommuner där inga barn berördes av avhysning. Samtidigt har barn drabbats varje år de senaste fem åren i 35 kommuner. Många bostadsbolag saknar dessutom rutiner för att dokumentera bedömningar av barnets bästa, trots att barnkonventionen är lag.

Sammanfattning

Vräkningsförebyggande arbete är idag en självklar del av bostadsbolagens ansvar, men det räcker inte när hushållens ekonomi inte håller. För att minska antalet avhysningar krävs både lokala insatser och nationella reformer.

Faq om vräkningsförebyggande arbete

Vad innebär vräkningsförebyggande arbete?

Det är insatser som syftar till att förhindra att hyresgäster blir avhysta, till exempel genom tidiga kontakter, avbetalningsplaner och samarbete med socialtjänsten.

Varför ökar avhysningarna trots förebyggande arbete?

Främst på grund av försämrad ekonomi hos hushållen, vilket gör att fler får svårt att betala hyran även om stödinsatser finns.

Hur många barn drabbades av avhysning 2024?

Enligt rapporten ökade antalet barn som berördes av avhysning från 449 till 711 på fyra år.

Vilka åtgärder föreslås för att minska avhysningarna?

Bland annat tidigare insatser från socialtjänsten, snabbare myndighetshantering, bättre samordning och ett moderniserat bostadsbidrag.

Finns det kommuner där inga barn drabbas?

Ja, i 179 av 290 kommuner berördes inga barn av avhysning under 2024.

Rekommenderat för dig