Välfärdsbrott hotar samhället – svenskarnas växande oro
Välfärdsbrott hotar samhället på ett sätt som allt fler svenskar uppmärksammar. En färsk undersökning från PwC visar att tre av fyra svenskar ser denna typ av brottslighet som ett direkt hot mot vårt samhälle. Samtidigt är det bara en av tre som tror att vi faktiskt kan vinna kampen mot välfärdsbrotten, vilket skapar en känsla av maktlöshet och oro bland både medborgare och experter.
Vad innebär välfärdsbrott?
Välfärdsbrott handlar om att individer eller organisationer utnyttjar samhällets trygghetssystem genom exempelvis bidragsfusk eller felaktiga ersättningar. Enligt Brå – Brottsförebyggande rådet omsätter den kriminella ekonomin i Sverige mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år. Det är summor som påverkar hela samhällets ekonomi och förtroende för välfärdsstaten.
Systemhot och förtroendekris
Undersökningen från PwC pekar på att välfärdsbrottsligheten alltmer betraktas som ett hot mot själva systemet. Fredrik Birkeland, expert på PwC, menar att denna brottslighet slår direkt mot tilliten till välfärdsstaten. En tidigare undersökning från våren 2025 visade att nästan var tredje kommun och tre av fyra regioner utsattes för välfärdsbrott under 2024. Trots detta ansåg endast en liten andel av kommunerna att de hade god förmåga att förebygga och hantera dessa brott.
Lågt förtroende för offentliga insatser
Förtroendet för hur offentliga verksamheter hanterar välfärdsbrott är mycket lågt. Endast var tionde svensk anser att det görs tillräckligt för att förebygga och upptäcka brott inom offentlig sektor. Nästan hälften av de tillfrågade menar att välfärdssystemen behöver förändras i grunden för att effektivt kunna stoppa brottsligheten.
Upptäcktsrisk och brottslighetens drivkrafter
Enligt undersökningen är den låga risken att bli upptäckt den främsta orsaken till att välfärdssystemen utnyttjas. Nästan två av tre svenskar pekar på detta som den viktigaste förklaringen. Det visar på behovet av skärpta kontroller, bättre samarbete mellan myndigheter och tydligare ansvarsfördelning. I fel händer – stölderna som hotar vår välfärd belyser hur organiserad brottslighet tömmer vår välfärdskassa på flera miljarder kronor varje år.
Vägen framåt – vad krävs?
PwC rekommenderar att kommuner och regioner tar ett tydligare politiskt ansvar genom att införa handlingsplaner och strategier mot välfärdsbrott. Ökad kunskap och medvetenhet inom organisationerna är avgörande, liksom att stärka rutiner för polisanmälan och intern kontroll. Förändringar i kommunallagen från juli 2025 innebär också att riskhanteringen måste ses över för att bättre kunna identifiera och motverka oegentligheter. Kommuners och regioners arbete mot välfärdsbrott och otillåten påverkan diskuterar hur dessa åtgärder kan implementeras effektivt.
Faq om välfärdsbrott hotar samhället
Vad är ett välfärdsbrott?
Det är när någon utnyttjar välfärdssystemen, till exempel genom bidragsfusk eller felaktiga ersättningar, ofta riktat mot offentlig sektor.
Hur påverkar välfärdsbrott samhället?
De undergräver förtroendet för välfärdsstaten och kan finansiera annan kriminell verksamhet, vilket hotar demokrati och trygghet.
Hur stora är de ekonomiska förlusterna?
Ekobrottsmyndigheten uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen i Sverige.
Vilka åtgärder vill svenskarna se?
Många efterfrågar grundläggande förändringar av välfärdssystemen, hårdare kontroller och ökad upptäcktsrisk för att minska brottsligheten.
